Bukefalos 28 år!

När kan man lämna barnet ensamt???

Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Jag trivs med mitt liv och vill göra så små ändringar som möjligt. Jag tröttnade på valpens "krav" efter två dagar och bara önskade att han skulle bli stor så man inte måste passa honom hela tiden.
Jag vet att vi kvinnor ska njuta och tycka det är helt fantastiskt med någon som är så beroende av en men jag är inte sådan.

Vi är alla olika och våra behov för att må bra skiljer brett.
Detta blev uppenbart häromdagen då vi hade tjejträff och diskuterade valen vi hittills gjort.

Några har valt att skaffa två barn eller fler, det mesta i deras liv handlar om barn och det är pusslande för att få tiden att gå ihop.
De verkar nöjda med det.

Några andra har valt att bara skaffa ett barn, även om de kanske från början ville ha två.
Inte för att de inte älskar sitt barn men de inser att de måste försaka/prioritera bort annat för att få tid och råd till ytterligare ett barn (ex mindre häst mer barn) och det är en deal de inte är intresserade av.

En del har uppenbarligen ett mycket större behov av sina barn än andra som har ett större behov av egentid.

Visst är det väl lite fult att som förälder och kvinna uttrycka att man så snart som möjligt vill tillbaka till sina rutiner innan barn, sitt gamla jag, sin gamla kropp?
 
Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Visst är det väl lite fult att som förälder och kvinna uttrycka att man så snart som möjligt vill tillbaka till sina rutiner innan barn, sitt gamla jag, sin gamla kropp?

Jag vill inte låta bitter men det är synd att man inte är man...:grin:
 
Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Jag tycker inte det är fult. Men jag vill inte ha tillbaka några rutiner jag skapar nya. Jag har aldrig upplevt det som ett problem att få egentid, jag kunde åka iväg ett par timmar från det han var sju och när han är 13 så kan vi vara borta ett dygn. Dealen är då att han är hemma inomhus, ja han kan ju gå till affären och så men något partajande är inte aktuellt för då vill jag ha koll.Innan han var sju var han ju synnerligen enkel att ta med överallt och sen kunde han som sagt vara ensam så jag har alltid hunnit tex rida och sånt som vanligt även med barn.

TS, jag reste från det han var spädbarn med honom, första resan var till Tobago när han var tre månader. Det var ju inte för hans skull utan för vår.Jag har även lämnat hos mormor och morfar både mina och sonens från det han var ett par månader. Lite urpumpning så är det fixat. naturligtvis var de en del av vår vardag och sonen har alltid tagit allt sånt med ro.
Det där med tre år är omodernt, nu anser man att barn ska ha rätt till trygghet längre upp i åldrarna till 18 sådär men att det inte alls är bara mamman som står för den. När jag läste psykiatri 88 så var det kontroversiellt att pappan skulle vara viktig till och med första tiden så det går mode i allt.
Men jag skulle tveklöst anpassa resan till London till barnet. halva dagen kan ni gå alla och sen kan ni dela på er och turas om. barn har absolut glädje av resor i den åldern och London är väldigt spännande för en tvååring. Min var visserligen tre när vi var där men sen lekte vi tvåvåningsbuss i flera månader sen och fish and chips intresset står sig.
 
Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Jag vet faktiskt inte varför min adress till bloggen kom med, haha, måste ha varit väldigt trött och på nåt sätt tryckt på någon tangent så den kom in... Hela min förlossningsberättelse kommer dock att ligga där så det är väl lika bra att den ligger kvar i inlägget:p
 
Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Visst är det väl lite fult att som förälder och kvinna uttrycka att man så snart som möjligt vill tillbaka till sina rutiner innan barn, sitt gamla jag, sin gamla kropp?

Om man vill att livet ska vara exakt som innan man får barn, tycker jag att det bästa verkar vara att undvika att få dem. Ingen skulle ju köpa en häst i syfte att fortast möjligt kunna återgå till de rutiner osv man hade innan man köpte hästen.

Jag ser inte det där du skriver som "fult", jag ser det som extremt konstigt att få barn utifrån de önskemålen. Man får ju adoptera bort barnet om livet ska bli som innan.
 
Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Nej och det har med barnets minne och minnesbilder att göra. Ett så litet barn skall ej vara separerad från sina föräldrar under en såpass lång tid. Det kan även skada anknytningen mellan barn och föräldrar som är så viktig för barns välmående och utveckling.

Personligen skulle jag inte lämna varken min 3 åring, 4 åring, 6 åring eller 8 åring en vecka men det är jag det.

Det verkar ju vara högst individuellt? Jag blev lämnad ensam i två veckor när jag var tre år för att mamma och pappa ¨åkte till London (denna eviga storstad). Och den lämningen har jag faktiskt enbart positiva minnen ifrån, konstigt... Jag kommer ihåg att jag var hos min moster och vi fångade kräftor... Rätt eller fel som sagt, jag vet inte..

När jag var fyra var jag med till London och till Lanzarote. Lanzarote har jag positiva minnen ifrån, kanske för att stressen faktiskt blir mindre för ett barn när det handlar om chartersemester? Resan till London har jag inget minne alls från, men min mamma sa att jag mest var gnällig och ledsen hela tiden och tyckte det mesta var jobbigt, fick dessutom tydligen mardrömmar av skräckkabinettet på Madame Taussads som man då måste igenom för att komma till de andra utställningarna, dessa mardrömmar höll tydligen i sig i flera år och nästa resa till London, när jag var fem, fick jag vara hemma och det var nog lika bra...:angel:
 
Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Om man vill att livet ska vara exakt som innan man får barn, tycker jag att det bästa verkar vara att undvika att få dem. Ingen skulle ju köpa en häst i syfte att fortast möjligt kunna återgå till de rutiner osv man hade innan man köpte hästen.

Jag ser inte det där du skriver som "fult", jag ser det som extremt konstigt att få barn utifrån de önskemålen. Man får ju adoptera bort barnet om livet ska bli som innan.

Jomen exakt. Man MÅSTE inte skaffa barn idag. :crazy:
 
Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Först och främst så beror det nog en hel del på barnet, man kan ha otur och få ett barn som aldrig, inte ens i vuxen ålder kan lämnas utan uppsikt. Men det är som tur är rätt ovanligt, men något man måste ta med i beräkningen.

Annars så funderar jag på det där med hundpromenaderna - du tror inte att det skulle vara TREVLIGT att ha med ert barn på promenaderna, om man nu tycker det är ett trevligt sätt att umgås med sin sambo? Jag föreställer mig att det kan vara rätt intressant att ha med dom när de börjar bli lite äldre. Tex lära sig olika träd och sådant tillsammans, spana efter ekorrar och låta barnet vara figge på sökövningar.
Man kan ju alltid ha med en skrinda eller så om det är långt att gå. Har du en större hund så kan den ju dra barnet?

Vad det gäller resor och lämnas bort så blev vi både meddragna överallt och bortlämnade redan från början så att säga och vi verkar inte ha tagit någon större skada av det och var väldigt anpassningsbara vid resor och kunde utan problem sova borta hos vänner eller på läger utan att få hemlängtan. Även om barnet kanske inte minns så mycket av resor när de är små så kan de ju ha roligt under tiden. I London finns tex mängder med duvor som man kan mata och andra lekplatser än hemma. Sen är det väl bara bra för barnen att behöva lära sig att stå ut med en viss mängd vuxenaktiviteter? Man kan kanske ta med leksaker eller så?

Sen så kan man nog påverka förutsättningarna lite - bor man mitt ute på landet så dröjer det kanske längre innan man kan göra saker på egen hand eftersom barnet inte kan ta sig runt på egen hand, det är kanske långt till hjälp och det man vill göra tar längre tid pga resväg precis som det kan vara besvärligt om man bor jättecentralt där man inte kan släppa ut barnen på egen hand innan de blivit rätt stora.

Man kanske kan samarbeta med en annan familj och passa varandras barn nån eftermiddag i veckan?
 
Senast ändrad:
Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Jag njuter t ex av mina och sambons hundpromenader väldigt mycket eftersom det är en stund där man inte gör så mycket mer än att bara går och pratar, tycker det är ganska trist att gå själv. Att då få "veta" att jag kan få vara utan den stunden i över 10 år är inte speciellt kul.

Nu har inte jag några egna barn och jag är fullt medveten om att alla mina åsikter därmed automatiskt diskvalificeras.

Men...

Jag har hört att det finns en ny uppfinning för just den här problematiken. Den kallas barnvagn :p
 
Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Jag har hört att det finns en ny uppfinning för just den här problematiken. Den kallas barnvagn :p

Först och främst så beror det nog en hel del på barnet, man kan ha otur och få ett barn som aldrig, inte ens i vuxen ålder kan lämnas utan uppsikt. Men det är som tur är rätt ovanligt, men något man måste ta med i beräkningen.

Annars så funderar jag på det där med hundpromenaderna - du tror inte att det skulle vara TREVLIGT att ha med ert barn på promenaderna, om man nu tycker det är ett trevligt sätt att umgås med sin sambo? Jag föreställer mig att det kan vara rätt intressant att ha med dom när de börjar bli lite äldre. Tex lära sig olika träd och sådant tillsammans, spana efter ekorrar och låta barnet vara figge på sökövningar.
Man kan ju alltid ha med en skrinda eller så om det är långt att gå. Har du en större hund så kan den ju dra barnet?

Man kanske kan samarbeta med en annan familj och passa varandras barn nån eftermiddag i veckan?

Haha, verkligen skitkul SaraXX. Jag är ju korkad så det har helt undgått mig att det finns en sådan manick...

Givetvis kan det vara trevligt men problemet är att vi bor i skogen så någon vagn är det inte tal om (har inga planer på att flytta centralt). Små barn går väldigt långsamt och orkar dessutom inte så långt. Sen har man ju åldern då de inte vill följa med men samtidigt inte kan vara hemma själva, ska man då tvinga med dom ut på promenad tror jag knappast det blir trevligt.
Jag har skitstor hund så den hade säkert kunnat dra ungen men problemet med underlaget återstår ju.
Jag har varit ute på promenad med små barn och det slutar med att man inte har kommit någonstans trots att man varit ute länge, vad har då jag och hundarna fått ut av den promenaden?

Vi ska som sagt inte diskutera detta IGEN.
 
Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Hyra barnvakt borde väl gå om man inte kan "byta tjänster" med en annan familj, Nån student/pensionär som vill tjäna lite extra? Det finns ju dogwalkerfirmor så nån borde väl ha liknade för barn? Har för mig att jag läst något om att man numera skulle kunna få det som hushållsnära tjänst?
 
Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Hyra barnvakt borde väl gå om man inte kan "byta tjänster" med en annan familj, Nån student/pensionär som vill tjäna lite extra? Det finns ju dogwalkerfirmor så nån borde väl ha liknade för barn? Har för mig att jag läst något om att man numera skulle kunna få det som hushållsnära tjänst?
En snabb googling visar att det finns!:idea:
 
Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

problemet är att vi bor i skogen så någon vagn är det inte tal om (har inga planer på att flytta centralt).

Jag bor också i skogen. Det behövs 4-hjulsdriven bil för att ta sig hit så här års. Men det finns ju vägar så nog skulle det gå att köra barnvagn här iaf. Men visst kan det vara ett problem om man vill det.
 
Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Haha, verkligen skitkul SaraXX. Jag är ju korkad så det har helt undgått mig att det finns en sådan manick...

Givetvis kan det vara trevligt men problemet är att vi bor i skogen så någon vagn är det inte tal om (har inga planer på att flytta centralt). Små barn går väldigt långsamt och orkar dessutom inte så långt. Sen har man ju åldern då de inte vill följa med men samtidigt inte kan vara hemma själva, ska man då tvinga med dom ut på promenad tror jag knappast det blir trevligt.
Jag har skitstor hund så den hade säkert kunnat dra ungen men problemet med underlaget återstår ju.
Jag har varit ute på promenad med små barn och det slutar med att man inte har kommit någonstans trots att man varit ute länge, vad har då jag och hundarna fått ut av den promenaden?

Vi ska som sagt inte diskutera detta IGEN.

Jag bor också ute i skogen och har många barn....

Jag löste det genom att skaffa en sån här:

stuteridagbok


På vintern är det skidor och på sommar/vår/höst stora hjul! Vi tar oss fram i stort sett var som helst utan problem dessutom får vovven jobba lite extra vilket alltid är bra. Barnen är super nöjda och åker bra i vagnen. (det finns plats för två) Det bästa är att det verklgen går att ta sig fram på skogsstigar tack vara dom stora hjulen och skidorna. KANON !!

ALLT går om man bara har viljan till det !
 
Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Jag har varit ute på promenad med små barn och det slutar med att man inte har kommit någonstans trots att man varit ute länge, vad har då jag och hundarna fått ut av den promenaden?

Jag har hund och tva sma barn som just nu ar i den dar aldern nar de garna vill ga men det gar inte sa fort ;)
1) Man tar med barnvagnen. Sa nar barnet har trottnat pa att ga sa far de aka vagn och da kan man ga pa istallet.
2) Man tar med bollar som hunden far springa efter medans barnen tittar pa lov och sniglar.
3) Man anlitar en dogwalker som tar ut hunden x ggr/vecka.
4) Man inser att ALLT KAN INTE fortsatta som innan man far barn, under vissa perioder maste man helt enkelt anpassa sig, och det galler alla i familjen, aven djuren.

Tro det eller ej, men det ar faktiskt riktigt mysigt att vara ute i skogen allihop aven om man inte kommer sa langt.
 
Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Men är du inte beredd att på något sätt ändra livet efter att du fått barn och bara ser problem med barn och promenader (förövrigt har jag nog aldrig promenerat så mycket som efter jag fått barn!) så är det väl bara att avstå barn?
Inte svårare än så...
 
Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

KL

Nyhetsmorgons (tv4) barnpsykolog sa att en bra tumregel var att barn inte skulle sova borta fler nätter per år än de var gamla. Alltså 3år 3nätter/år. OM det inte var så att de träffade den de sov hos i stort sett varje dag. Hon sa också att det kunde vara mkt traumatiskt för små barn att bli bortlämnade över natten om de inte kände personen mkt väl eller om de inte var mogna för det.

En mormor/farmor ringde in och skulle passa sitt barnbarn på 1,5år (tror jag det var, inte äldre iaf) i en vecka, de träffades med jämna mellanrum men inte varje vecka, detta sa psykologen var totalt olämpligt att utsätta sig själv och barnet för.

Tål att tänkas på.

Tänk de barn som går på nattis från det de är 1 år... De brode alltså vara vrak?
 

Liknande trådar

Övr. Hund Vi har bestämt oss för att utöka familjen med en hund. Nästa år kommer jag påbörja en utbildning på distans och kommer då vara hemma...
3 4 5
Svar
83
· Visningar
6 020
Senast: Farao
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
19 745
Senast: jemeni
·
Skola & Jobb Jag vet inte hur jag ska hantera den här situationen och behöver hjälp att tänka! Då barnet är vuxet känns det som om den här frågan...
9 10 11
Svar
210
· Visningar
15 537
Senast: Badger
·
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
29 274
Senast: Snurrfian
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Senast tagna bilden XV
  • Försäkring
  • Akvarietråden IV

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Stänger du toalettlocket?
Tillbaka
Upp