Pekpinnar och dubbla budskap

Status
Stängd för vidare inlägg.
Abort innan 18:e graviditetsveckan får man göra när man vill, oavsett hur man tidigare har känt. Man behöver inte ens uppge något skäl för vården. Jag tycker inte att man kan börja tulla på rätten till fri abort, under några omständigheter. Det är rätten för viktig för.

Kvinnans kropp, kvinnans val.
Nu hänger jag inte med här. Vem i tråden har skrivit att man skall avskaffa rätten till abort?

Eller har jag missat något inlägg?
 
Hej jag heter Californication och jag är gravid. Och jag hatar det. Hatar. Varning för gnäll.

Jag hade någon naiv, romantisk dröm om att jag skulle tycka det var härligt. Mysigt. I guess I was wrong.

Överallt möts man med pekpinnar. "Gör si, gör så, gör inte sådär, gör såhär". Jag känner mig livegen! Jag förstår ju att det jag bär på är det viktigaste, men innebär det verkligen att jag skall behöva ge upp hela mig själv helt plötsligt? Är allt verkligen så farligt? Det känns som att allting är fel, och att allting kretsar runt "om det finns två bud så är det bättre att ta det säkra före det osäkra". För mig känns det som att jag inte kan göra något. Får göra något.

Äta godis - fel. Jag äter inte ens sånna mängder hallå..
Dricka annat än vatten - fel. Man kan få graviditetsdiabetes.
Dricka alkoholfri dryck - fick skäll av barnmorskan att jag druckit öl med 0.5% alkoholhalt. Trots att det står på 1177 vårdguiden att det är okej. (Det var ju därför jag drack det med gott samvete, hallå!)
Äventyrsbad - fel. Risken är ju vääääääldigt liten, men tänk OM jag skulle slå i magen jättehårt? Jaha. Tänk om jag skulle halka på isen och slå mig då? Mutter mutter..
Rida - fel. Man kan ju trilla av.
Äta ost, kött, allting förutom typ egenodlad sallad - fel. För salt. För mycket socker. Listeria. Diabetes. Bla bla.
Vara vaken sent - fel. Man ska sova på natten. (Jag brukar sova 02.00-10.00 ca.)

Det känns som att vad jag än gör, äter eller tänker så blir jag kritiserad. Ingenting är rätt. Och jag går runt med konstant dåligt samvete för att jag är grinig och tjurig över det här. Jag känner mig ego. Som en dålig människa för att jag inte kan avstå ytligt skit i 9 mån. (Okej, inse att det ju faktiskt blir flera år eftersom allting inte är "ok" direkt ungen är ute.)

Förstå mig rätt, jag är glad över graviditeten egentligen. Men just nu vill jag bara spy på allt och göra abort. Jag är beredd att avstå mycket, men jag tror inte att jag är beredd att utplåna hela mig själv på grund av en graviditet. Jag klarar inte att sluta dricka alkohol, sluta röka, lägga om hela min kost drastiskt och börja tvångsmotionera på en gång bara för att "det är bra". Jag mår inte alls bra psykiskt av det här, det känns bara övermäktigt och fånigt. Jag undrar hur människan någonsin överlevt tidigare.

Tyckte ni om graviditeten? Kände ni att det var jobbigt att avstå saker? Hur levde ni, blev det en stor omställning eller ingen alls i princip?

Jag har ingen lust med det här längre. Och jag är bara i v.11 (10+3). Och jag känner mig sjukt otacksam och barnslig som beter mig såhär, när jag äntligen blivit gravid.
 
Jag har inte en aning om vad du menar eller snackar om. Jag skrev bara vad jag tycker.

@Tassetass Jag tycker bara att Ts överlag agerar väldigt barnsligt över hela situationen. Hela resonemanget och allt. Jag vet att det inte är politiskt korrekt att tycka så.

Så krångligt är det ju inte att vara gravid. Man låter bli alkohol och att röka. Man undviker viss mat.

Sen är det så att om man har en bebis i magen så kanske man inte kan göra precis det man vill.

Vissa rider till dagen före förlossningen andra får ligga på sjukhuset i en säng från vecka 20.

Så är det att vara gravid.

Ts hade tydligen svarat på frågor om alkohol på ett sådant sätt att hon anses ha ett riskbeteende. Då skall MVC ta tag i det. Inget konstigt med det.

Nej jag tycker hela resonemanget är väldigt barnsligt. Inte blir det mindre barnsligt för att man vill börja om från början med att göra abort och börja om med en ny graviditet.
Fast nu är ts partner på henne om.att hon inte får släppa en skit för barnet kan dö av lukten i princip. Jag förstår att man känner sig kontrollerad då!
 
jag levde precis som vanligt hela graviditeten, dvs. jag red, hopptävlade, löptränade, tränade gymnastik och var glad. jag hade bestämt mig för innan att jag inte skulle låta andra diktera för mig vad jag skulle göra och inte skulle göra= om kunde så vara 1000 pekpinnar. självklart är man rädd om sitt barn, men om man oroar sig och är negativ så kommer set att påverka barnet. man formar ju barnet när det ligger i magen, så om man tränar osv, så gynnar det barnet. är man positiv och lycklig så gynnar det också barnet.
 
jag levde precis som vanligt hela graviditeten, dvs. jag red, hopptävlade, löptränade, tränade gymnastik och var glad. jag hade bestämt mig för innan att jag inte skulle låta andra diktera för mig vad jag skulle göra och inte skulle göra= om kunde så vara 1000 pekpinnar. självklart är man rädd om sitt barn, men om man oroar sig och är negativ så kommer set att påverka barnet. man formar ju barnet när det ligger i magen, så om man tränar osv, så gynnar det barnet. är man positiv och lycklig så gynnar det också barnet.

Alla _kan_ inte leva som vanligt och även barn med mammor som mår skit fysiskt brukar komma ut välbehållna.
 
jag levde precis som vanligt hela graviditeten, dvs. jag red, hopptävlade, löptränade, tränade gymnastik och var glad. jag hade bestämt mig för innan att jag inte skulle låta andra diktera för mig vad jag skulle göra och inte skulle göra= om kunde så vara 1000 pekpinnar. självklart är man rädd om sitt barn, men om man oroar sig och är negativ så kommer set att påverka barnet. man formar ju barnet när det ligger i magen, så om man tränar osv, så gynnar det barnet. är man positiv och lycklig så gynnar det också barnet.

Jag försökte också bestämma mig för det. Sen kom foglossningen som gör att jag vill dö av att gå mellan lägenheten och bilen. Jag har inte brytt mig om en enda pekpinne men ett glödande svärd rakt genom bäckenet får åtminstone mig på fall.
 
@Tassetass Jag tycker bara att Ts överlag agerar väldigt barnsligt över hela situationen. Hela resonemanget och allt. Jag vet att det inte är politiskt korrekt att tycka så.

Så krångligt är det ju inte att vara gravid. Man låter bli alkohol och att röka. Man undviker viss mat.

Sen är det så att om man har en bebis i magen så kanske man inte kan göra precis det man vill.

Vissa rider till dagen före förlossningen andra får ligga på sjukhuset i en säng från vecka 20.

Så är det att vara gravid.

Ts hade tydligen svarat på frågor om alkohol på ett sådant sätt att hon anses ha ett riskbeteende. Då skall MVC ta tag i det. Inget konstigt med det.

Nej jag tycker hela resonemanget är väldigt barnsligt. Inte blir det mindre barnsligt för att man vill börja om från början med att göra abort och börja om med en ny graviditet.

Du pratar om enbart fysiska aspekter av graviditeten och så sett kan det vara enkelt att vara gravid. Jag uppfattar det som att det här handlar om att ts är tyngd på ett känslomässigt plan och då blir det genast betydligt mer komplicerat. För mig har min graviditet varit en bitvis fruktansvärd period rent känslomässigt, och det finns inget enkelt med det. Hade jag i det läget hamnat hos en hemsk BM och inte haft en make och andra i min närhet som backar upp mig till 100% så vettefan hur det hade gått.

Ingen har ifrågasatt att MVC följer upp misstänkta alkoholproblem. Det ts - och vissa av oss andra - reagerade på var sättet de gjorde den här uppföljningen.

Jag tycker också att resonemanget med att göra abort och börja om är tokigt, för som jag skrev innan så ser jag BM som ett symtom och ett bränsle snarare än det underliggande problemet, men olikt dig tolkar jag inte det uttalandet som barnslighet utan som ren och skär desperation.
 
Och det skulle en ny graviditet ändra på?

Tveksamt.
Nä det tror jag verkligen inte. Däremot är det väl inte konstigt att man tappar sugen. Detta är en av grejerna jag anser att hon tänker galet kring som jag uttryckte det. Att hon vill sopa det under mattan och börja om. Det är ju precis det här hon måste våga ta i. Det med partnern och en ny BM.
 
Du pratar om enbart fysiska aspekter av graviditeten och så sett kan det vara enkelt att vara gravid. Jag uppfattar det som att det här handlar om att ts är tyngd på ett känslomässigt plan och då blir det genast betydligt mer komplicerat. För mig har min graviditet varit en bitvis fruktansvärd period rent känslomässigt, och det finns inget enkelt med det. Hade jag i det läget hamnat hos en hemsk BM och inte haft en make och andra i min närhet som backar upp mig till 100% så vettefan hur det hade gått.

Ingen har ifrågasatt att MVC följer upp misstänkta alkoholproblem. Det ts - och vissa av oss andra - reagerade på var sättet de gjorde den här uppföljningen.

Jag tycker också att resonemanget med att göra abort och börja om är tokigt, för som jag skrev innan så ser jag BM som ett symtom och ett bränsle snarare än det underliggande problemet, men olikt dig tolkar jag inte det uttalandet som barnslighet utan som ren och skär desperation.
Jag tycker att Ts överlag resonerar väldigt barnsligt och omoget. (Jag vet att det inte är politiskt korrekt att tycka så men, men....)
 
Nä det tror jag verkligen inte. Däremot är det väl inte konstigt att man tappar sugen. Detta är en av grejerna jag anser att hon tänker galet kring som jag uttryckte det. Att hon vill sopa det under mattan och börja om. Det är ju precis det här hon måste våga ta i. Det med partnern och en ny BM.
Som sagt jag tycker överlag att Ts resonemang är omoget.
 
Jag tycker att Ts överlag resonerar väldigt barnsligt och omoget. (Jag vet att det inte är politiskt korrekt att tycka så men, men....)

Jo, vi har förstått att du tycker det och jag vet att inget jag eller någon annan säger kommer någonsin få dig att tänka på något annat sätt. Jag vill ändå inte låta det du säger stå oemotsagt.
 
Jo, vi har förstått att du tycker det och jag vet att inget jag eller någon annan säger kommer någonsin få dig att tänka på något annat sätt. Jag vill ändå inte låta det du säger stå oemotsagt.
Du får säga emot precis hur mycket du vill men det ändrar inte att Ts resonemang är omoget.
 
Kan ni inte trycka ner TS lite till? Jag tror att det är exakt det hon behöver så snälla ta i med allt vad ni har.

Tora jag tycker du beter dig extremt omoget nu.
Det är ingen som varit elak på något sätt. Men ibland är det jobbigt att höra det man inte vill höra.

Om jag är omogen för att jag tycker att Ts resonerar omoget så må det vara så.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Relationer Jag har nyligen flyttat hemifrån och har ett hat till alkohol. Speciellt om den intas av mina föräldrar. (Har inget hat emot dem...
2
Svar
39
· Visningar
4 026
Senast: Ramona
·
Gravid - 1år Detta blir ett skamfyllt inlägg med förmodligen bland det mest provocerande (har googlat och sett andra stackare be om hjälp o sen bli...
4 5 6
Svar
110
· Visningar
22 935
Senast: cirkus
·
Gravid - 1år Lagom melodramatisk titel, jag vet. Uppenbart är det här ett anonymt nick. Jag tror knappast att någon vet vem jag är, men om ni nu gör...
10 11 12
Svar
222
· Visningar
17 016
Gravid - 1år min kille har en familj som är väldigt glada över att det ska komma ett tillskott, och pratar och det jämt, ch frågar mig varje gång vi...
2
Svar
26
· Visningar
2 800
Senast: Nisse
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Vildkattungar
  • Senast tagna bilden XV
  • Diarré

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp