"Ryttareliten"

Sv: "Ryttareliten"

Jag menar inte direkt debatten i den här tråden. Det finns en värld utanför Bukefalos ;) I andra former och forum rasas till höger och vänster. Varsågod att googla :)

Det är knappast lätt att veta att du inte kommenterar den tråden du debatterar i utan menar övriga världen om du inte nämner det. Nu tycker jag för all del inte folk rasar utan snarare att de är engagerade och har åsikter. För mig betyder uttrycket rasar att folk verkligen är upprörda, slår i dörrar, skriker, svär över det osv.
 
Sv: "Ryttareliten"

Är det bara jag som ser hur ärliga allihop verkar vara, hur nära filmteamet kommit? Det är imponerande från produktionens sida.

Fast det blir så, man vänjer sig fort vid kameror och att bli filmad/bandad. Jag gör rätt mycket intervjuer och deltagandeobservationer i jobbet, och det blir lite stelt de första tio minuterna kanske, men sen vänjer sig folk, och är som de brukar. Det går fortare än man tror, de flesta orkar inte hålla någon fasad en längre stund, om situationen i övrigt inte känns konstig och de blir spända av den anledningen.

Jag tror inte det är hundratals timmar film bakom varje avsnitt, så påkostad verkar inte serien vara. Utan de har nog valt ut vissa tillfällen/dagar då de filmat, t ex Globen. Jag får inte intrycket att de följt ryttarna bokstavligen, utan snarare kommit på återkommande punktbesök under en längre period.

Det finns ju mer ambitiösa dokumentärfilmer där det faktiskt ligger massor av filmtimmar bakom varje tv-timme, men då brukar man sällan behöva komplettera med intervjuer och så, man har så pass mycket filmat material att man kan få fram det man vill berätta genom att visa det. T ex skulle man inte behöva intervjua PF för att få veta hur han tänker kring hästarna, man skulle ha så pass mycket material att man kunde visa det i bild istället. Men den sortens dokumentär är jättedyr (alternativt till stora delar obetald), så stor var nog inte budgeten här.
 
Sv: "Ryttareliten"

Gällande Charlotte sa hon väl själv vid ett tillfälle att hon väldigt lätt går in i ett läge där hon bara ser sig själv och det är "jag, jag, jag" som gäller och glömmer bort alla andra och att det är något hon försöker jobba och ändra på? Det om nåt anser jag tyder på vett, det är ganska få som är såpass medvetna om sina brister och vill ändra på dem. Sen är det väl ett faktum att det oftast krävs ett ganska stort ego för att lyckas riktigt bra, se bara på de bästa fotbollsspelarna eller andra idrottare som verkligen lyckats, jaget hos dem är ganska stort, så jag hade snarare blivit förvånad om det inte hade funnits hos ryttareliten.

Jag skulle nog påstå att det är ett gigantiskt mått ödmjukhet och öppenhet som krävs för att bli den bästa av de bästa.
Visst måste man kunna koncentrera och fokusera på sig själv men man får inte kliva över gränsen.
Då blir man bara nästan bäst och ingen vill ju vara den eviga tvåan som alltid förlorar guld.
Ser man på Charlotte så hörs det ju att hon extremt lätt låser sig i sitt ego läge och då går det inget vidare heller.
Hon saknar en hel del mental styrka men hon jobbar ju med det så det kan säkert bli bättre.

Det är iaf min erfarenhet av elitidrottare efter att ha hängt ihop ganska många år med min fästman som varit med i landslaget ännu fler år.
Dock i en annan sport men likheten och det avgörande är ju ändå det mentala.
 
Sv: "Ryttareliten"

KL

Jag såg de två första avsnitten igår och tycker serien är jättebra!
Håller med den som skrev om att de verkligen kommit nära ryttarna, mycket personligt som kommer fram och visas!

Jag håller dock inte med om att det inte verkar finnas några relationer mellan hästar och ryttare, tycker mig ha sett övergripande att de verkligen bryr sig om hästarna och att de verkar ha ett varmt förhållande till dem.

Charlotte har jag blivit lite irriterad på ibland, men för det mesta så verkar hon ganska härlig. Men jag tyckte jättesynd om hennes man när han stod där i stallet innan sin tävling och bara väntade på henne, stackarn!

Sen tänker jag också att de har visat upp alla möjliga sidor, precis som vi människor överlag. En del blir jättenervösa ibland och kan då bete sig lite halvilla, som när Daniel blev jättearg på hästskötaren inför tävlingen i Globen. Men överlag så tycker jag att det är en fin bild av ryttareliten som presenteras. Inte så himla mycket drama som jag tänker mig att det skulle kunna vara..
 
Sv: "Ryttareliten"

Det ligger hundratals filmtimmar bakom varje avsnitt, skulle jag säga. Och det är en SVT-produktion, inte tv3, vilket gör att du oftast inte behöver räkna med nån skandalklippning.

Nej skandalklippning slipper vi troligen - om du menar fulklippningar där man klipper och klistar enligt godtycke för att skapa något som inte finns, men det hindrar inte från vinkling och att man väljer ut det som ger mest intresse från tittarna.
 
Sv: "Ryttareliten"

Charlotte har jag blivit lite irriterad på ibland, men för det mesta så verkar hon ganska härlig. Men jag tyckte jättesynd om hennes man när han stod där i stallet innan sin tävling och bara väntade på henne, stackarn!

Jag fattade det som att han inte bara väntade på henne, utan på att det skulle bli dags att sitta upp. Men att han hade tyckt det var trevligt ifall hon var där och väntade med honom, gick igenom programmet igen, osv. Tyckte det var rätt talande när hon frågar "Är du nervös?" och han bara "Nej!", och så ger hon honom en lång blick, typ "Jag ser att du är jättespänd, men ok, jag säger inget".:cautious: Sen verkar han ha mycket bättre självbehärskning än henne, men det måste ju vara viktigt för honom också, han ska visa upp sin nya tävlingshäst ordentligt för första gången, alla vet att den är asfin och rimligen var snuskdyr, nu måste han upp till bevis, och visa att han kommer kunna förvalta den, och att de är ett ekipage att hålla ögonen på.

Så det var väl rätt rart ändå, för när hon väl kommer, så är ju allt hennes fokus på att ge honom så bra förutsättningar hon kan att prestera, typ tömma ryttargången, se till att de inte går in under applåderna för att hästen inte ska bli för spänd, etc.
 
Sv: "Ryttareliten"

Jag skulle nog påstå att det är ett gigantiskt mått ödmjukhet och öppenhet som krävs för att bli den bästa av de bästa.

Varför måste man ha det? Nog för att man kan ha det, men utan ett ego där man själv kan se sig själv som den bästa så blir man nog aldrig det heller. Jag skulle vilja påstå att det finns en hel hög med idrottsstjärnor i absoluta toppklass som visar minimal ödmjukhet utåt.
 
Sv: "Ryttareliten"

haha jag håller med, Lisen vågade knappt säga att ögonen var speciella för det togs inte emot bra ;)

Att säga den till en valack tycker inte jag är så märkligt. tror det är en språkgrej från CHB som lever med en dansk (?) man och bott i tyskland länge. Hon säger dessutom att Triviant inte är till salu trots att de inte når framgångar. Tror inte man kan rida på den nivån utan att älska hästar, så kul är inte allt runtomkring ;)
 
Sv: "Ryttareliten"

Jag fick kalla kårar av exakt varje detalj som visades av deras inbördes relation, liksom av deras relation till barnen. :p

Hade jag varit hos dem på besök, som en kompis, hade jag varit svårt besvärad hela tiden, känt mig otrygg och undvikit dem i fortsättningen.

(Men jag fattar ju att mycket av mitt obehag mycket väl kan bero på att man helt enkelt relaterar på olika sätt, och inte på något mer komplicerat eller djuplodande än så.)

För mig känns den relationen så hemskt visad, att jag upplever det som skandalklippning.
 
Sv: "Ryttareliten"

Fast det gör de hela tiden? de stannar till utanför boxen, ger lite godis, scannar av att allt är gjort osv. Och när hästen inte är i toppskick blir de arga. Tycker fokus är på hästen hela tiden.
 
Sv: "Ryttareliten"

Att säga den till en valack tycker inte jag är så märkligt. tror det är en språkgrej från CHB som lever med en dansk (?) man och bott i tyskland länge.

Man säger normalt den om alla djur på danska. Det säger absolut inget om relationens art, utan bara att man behärskar dansk grammatik.
 
Sv: "Ryttareliten"

Jag ser inte alls det. De är två så olika människor men är verkligen skitglada för varandra och lever sig in i varandras framgång och motgång hela tiden. Man ser tydligt att de känner varandra så bra och att de alltid vänder sig till den andra när det gäller nåt viktigt.
 
Sv: "Ryttareliten"

Ja, som sagt. Min förnuftiga sida försöker se att olika människor relaterar på olika sätt. Min mer känslomässiga ser ett sätt att relatera som om det hade varit jag, hade betytt att relationen är rätt pestig.

Jag fattar att man inte kan säga så mycket om en relation utifrån vad man ser på tv. Mer sansat är resultatet alltså att jag tänker på det ungefär som ett slags kulturskillnader, där jag snarare är trygg med Bratt-Fredriksson-kulturen, än med Haid-Bondergaard-kulturen (samtliga namn säkert felstavade jag orkar inte kolla).

Man kan jämföra det med att man ibland tycker att alla låter arga på vissa språk, särskilt om man inte förstår språket.
 
Sv: "Ryttareliten"

Barnen syns inte, går bakom föräldrarna, hörs inte, och värst av allt, Charlotte använder (i mina ögon) ett av barnen att trösta sig på när det har gått dåligt på tävlingen.
 
Sv: "Ryttareliten"

vad är det som är pestigt?
jag tycker de är raka. Men det är kanske för att jag till viss del kan identifiera mig med CHB.
Att man är den lite mer yra, utåtriktade och energiska partnern.

Ang barnen tror jag det är ett val att inte visa de i programmet.
precis som peder och lisens inte visas.
 
Sv: "Ryttareliten"

Barnen syns inte, går bakom föräldrarna, hörs inte, och värst av allt, Charlotte använder (i mina ögon) ett av barnen att trösta sig på när det har gått dåligt på tävlingen.

Fast man kan ju inte dra några slutsatser på hur relationen till barnen är av ett tv program?
 
Sv: "Ryttareliten"

TV-teamet är proffs på att intervjua och få fram saker, dmånga gånger kan de filma 10 minuter eller kanske et tper timmars samtal och plocka ut 30 secunder till rutan. Personen som intervjuas kanske är känslosam någon minut av hela tiden. Man får ta det som syns i rutan med en nypa salt.

Det känns som att det inte är riktat till mig riktigt, eller ett medhåll. Men om inte så tycker jag nog inte att jag skrivit att jag är troende TV:ist eller får väldigt starka förutfattade meningar om folk och fä o sanningen pga TV programmet.
 
Sv: "Ryttareliten"

Jag tycker dessutom att det är mindre läskigt när folk kallar hästen den än när de kallar den sin bäbis...:nailbiting:
 

Liknande trådar

Övr. Barn Vi tillbringar emellanåt en del tid tillsammans med barnens två kusiner och deras föräldrar. När vi gör det blir det uppenbart att vi...
2
Svar
23
· Visningar
2 354
Relationer Jag jobbar på kontor och en av mina närmaste kollegor sedan 15 år tillbaka ska sluta. Vi umgås inte privat men har haft väldigt kul ihop...
Svar
10
· Visningar
1 213
Kropp & Själ Jag visste inte om jag skulle lägga tråden här eller på dagbok. Men jag vill nog ha tankar? För att börja från början… Jag har varit...
2
Svar
29
· Visningar
3 815
Senast: skiesabove
·
L
Skola & Jobb Dethär är inte aktuellt förmig NU utan det är mest för OM det blir det i fram tiden. Men jag skulle jätte gärna vilja få tips om nån här...
Svar
12
· Visningar
786
Senast: Rosett
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Semester.
Tillbaka
Upp