Svårt att bli vuxen?

[kryddelydd]

Jaha, min fraga var kanske mer runt policy initiativ, men det kunde uttryckts tydligare!
Attitydforandring pa grasrotsniva har sakert sin roll att spela, men min fundering ar val mer runt specifika policy ideer som kan driva ratt forandring.

Vad syftar du på med "policy initiativ"?
Det är ett begrepp som jag inte är bekant med.

 

[Sol]

För att inte tala om det extrema ansvar som åläggs arbetsgivaren om en arbetstagare blir sjuk.

Det är inte konstigt att man satsar stor kraft på att ta reda på att risken är liten (helst aldrig varit sjukskriven tidigare, inga sjukdomar som kan komma att blomma ut, inga andra tveksamheter i historien, bra ålder osv).

Det ansvaret skapar diskrimineringseffekter som gör att arbetsmarknaden fungerar mycket sämre än vad den kunde ha gjort, för dem som presterar mindre av olika skäl.

Det där har jag funderat över, varför är det så? För mig vore det logiska att Försäkringskassan (dvs. staten) har ansvaret redan från början och att arbetsgivarens ansvar ska gälla om det är en arbetsrelaterad sjukdom/skada.

 

[MJLee]

Det där har jag funderat över, varför är det så? För mig vore det logiska att Försäkringskassan (dvs. staten) har ansvaret redan från början och att arbetsgivarens ansvar ska gälla om det är en arbetsrelaterad sjukdom/skada.

Därför att det skulle kosta multum.

 

[Sol]

Därför att det skulle kosta multum.

Fast vad blir kostnaden när arbetsgivare låter bli att anställa för att de inte vågar (snäva ekonomiska ramar) pga. det stora ansvaret? Eller som sagt, när det leder till diskriminering för att arbetsgivare vill minimera sin risk?

 

[lil-sis]

Köpa tjänster till hemmet som inte omfattar typ bygg är ju något många skäms för. Kunde vi få ordning på det så tror jag att den marknaden kunde öka.

Och det ligger nog på många plan men ffa "klarar du inte ens att sköta ditt hem själv, vad är du för en kvinna?" är den största boven.

Jag är urusel på att hålla ordning och städa. Sambon också. Så det kaos vi skapar tillsammans är sanslöst.

(Hans mamma är här typ en gång om året. Då känner vi knappt igen oss hör hemma ).

Så den dagen vi har råd blir det städhjälp här. Bums.

 

[Stefffie]

Skojar du?
När mina mor- och farföräldrar föddes på 30-talet var elektricitet och rinnande vatten långt ifrån självklart i alla hushåll. Stockholms gatlyktor drevs på den tiden med gas. Det fanns två stycken kvinnliga civilingenjörer i hela Sverige och vi hade en medellivslängd på 64 år.
De har tillsammans med mina föräldrars generation gjort ett fantastiskt arbete med att skapa det Sverige vi har idag. Såklart har inte allting gått perfekt, men det gör det aldrig här i livet.

Ja, jag skojade, typ - som jag sa I mitt nasta inlagg:

Anledningen till min kommentar ovan är delvis för att jag är trött till leda på allt som min generation skuldbeläggs för, utan någon som helst historisk kontext, och dels för att argumentera att problemen troligen är större än några enskilda lata individer - precis som att jag inte står o håller mina föräldrar ansvariga för att klimathotet inte mötts med tillräcklig respons under deras liv.

Jag ar mycket val medveten om att Inga manniskor nagonsin har upplevt ett sant valstand som vi anjuter just nu. Det var en medveten provokation eftersom jag tyckte att argumentationen mot "unga" var ensidigt kritiskt.

 

[Stefffie]

Vad syftar du på med "policy initiativ"?
Det är ett begrepp som jag inte är bekant med.

Forlat - blandar spraken!
Google translate sager "Politiska initiativ", men det jag menar ar alltsa vad for slags andrade lagar och regelverk skulle hjalpa. Alltsa, om vi vill trycka pa mer individuellt ansvar, vad forandrar vi gallande kanske arbetsformedling, sjukforsakring, A-kassa etc? Vad for konkreta forandringar kan vi foresla och argumentera for?

 

[Bulldoozer]

Idag ska allt gå lätt är vad jag får en känsla av, drömjobbet ska helst dimpa ner i knät på en utan att man ens ska behöva anstränga sig. Det var inte bättre när jag var ung, man skulle satsa på det man som var roligt (massarbetslösheten på 90 talet gjorde väl att syona inte hade bättre råd att ge). Vet ett par helt sysselsättningdugliga individer i min ålder som är nöjda med att luta sig tillbaka och snylta på det sociala skyddsnätet. Iallafall är det vad de intalar sig, jag är övertygad om att de flesta mår bra av att ha ett jobb att gå till. Ursäkten är att det inte lönt då de måste ta ett låglönejobb och det blir knappt mer än att gå på soc. De pratar om drömjobbet men vem vill ha en odugling i 30års åldern utan referenser som inte haft jobb på flera år eller nånsin.

Jag har talat om för min dotter att bra referenser från ett skitjobb är mycket värt den dag hon söker ett jobb hon de facto vill ha, hon ska söka sommarjobb i år då hon vill spara ihop till en dressyrsadel. Förra året var hon för ung men jobbade i stallet litegrann ändå för löjliga pengar men har jättebra referenser nu när hon söker jobb i år. Jag tror att föräldrar kanske behöver ta ner sina barn på jorden och tala om hur den krassa verkligheten ser ut, absolut att man ska satsa på sina drömmar men man kommer längre på hårt arbete än på att sitta hemma och rulla tummarna.

 

[kryddelydd]

Ja, jag skojade, typ - som jag sa I mitt nasta inlagg:



Jag ar mycket val medveten om att Inga manniskor nagonsin har upplevt ett sant valstand som vi anjuter just nu. Det var en medveten provokation eftersom jag tyckte att argumentationen mot "unga" var ensidigt kritiskt.

Fast tråden handlar om "att bli vuxen".
Det antyder att den handlar om unga människor...

 

[Stefffie]

Fast tråden handlar om "att bli vuxen".
Det antyder att den handlar om unga människor...

Jo det forstar jag - jag menade att kritiken var onyanserad, vilket var vad jag forsokte belysa.

 

[As_Vegas]

Ja, jag skojade, typ - som jag sa I mitt nasta inlagg:



Jag ar mycket val medveten om att Inga manniskor nagonsin har upplevt ett sant valstand som vi anjuter just nu. Det var en medveten provokation eftersom jag tyckte att argumentationen mot "unga" var ensidigt kritiskt.

Du menar att människor är kritiska mot lata unga?
Ja, det är väl inte så konstigt.

 

[sjoberga]

Därför att det skulle kosta multum.

Det kostar mer när arbetsmarknaden blir dysfunktionell, särskilt för de svagare. Det blir en kostnad för samhället.

Idag: Tidigare sjuka väljs bort som pesten av företag pga risker för kostnader och blir därmed försörjda av samhället.

Annars: Vissa tidigare sjuka kan få jobb och försörja sig själva, andra återfaller i sjukdom och försörjs av samhället.

Kostnaderna är tyvärr mycket större med dagens system, skulle jag tro.

Företagen skulle våga anställa även dem med högre risk för sjukfrånvaro. Det blir inte längre en stor grej att utreda innan anställning. Arbetstagare slipper att bli brännmärkta av sin sjukdom.

 

[kryddelydd]

Forlat - blandar spraken!
Google translate sager "Politiska initiativ", men det jag menar ar alltsa vad for slags andrade lagar och regelverk skulle hjalpa. Alltsa, om vi vill trycka pa mer individuellt ansvar, vad forandrar vi gallande kanske arbetsformedling, sjukforsakring, A-kassa etc? Vad for konkreta forandringar kan vi foresla och argumentera for?

Vad tycker du själv?

Jag tycker att det vore OK med villkorad ersättning (som redan i viss mån finns; för att få utbetalt från A-kassan måste du söka jobb, exempelvis).
Även försörjningsstödet bör i mina ögon vara villkorat med en motprestation (det är inte alla som har A-kassa av olika skäl). Exempel kan vara enklare arbeten av typen samhälls-service: läsa tidningen för gamla på äldreboenden, följa med personer på äldreboenden på promenad så de får komma ut (om jag klarade den uppgiften som student även på gymnasiet, så bör "vemsomhelst" kunna göra det).
Exemplen går säkert att göra fler men det är vad jag hittar på just nu.

Du ställer frågan om sjukförsäkring.
Tja, att förebygga sjukskrivningar vore bättre än att "hamna i dem" särskilt vad gäller långa sjukskrivningar för värk eller psykiska symtom.
Och tyvärr är det ju individen som behöver göra åtgärder/förändringar INNAN men upplever att man nått över gränsen. Det är bättre för alla om individen faktiskt lyckas med den saken. Både för samhället och för individen. Och där handlar det mer om attitydförändringar om vem som har ansvaret för individens situation, än om politiska åtgärder.

 

[stjarnhimmel]

Inte svar till dig, utan mer en fortsättning o tankar.
Senast häromveckan kom det upp ett inlägg där en ung person inte kunnat studera på högskola/universitet pga att denne inte hade råd. Personen visste inte att CSN fanns där man kan få låna pengar för studier, föräldrarna visste tydligen inte heller. Då blir ju frågan: Hur f**n sköter studievägledarna sitt jobb? Sovandes?

På de skolor jag gick var de väldigt osynliga. I gymnasiet såg jag syo en gång och det var för jag letade upp henne då jag hade en fråga om intagningspoäng på universitetet. På högstadiet träffade jag honom en gång då alla hade ett kort samtal inför gymnasiet. Varför just då förstår jag inte eftersom alla redan hade gjort sina val. Om man hade funderingar borde man velat prata om det tidigare. På de skolor jag gick var syo, kurator, sköterska etc väldigt osynliga. Nu är det många år sedan jag gick i skolan, men...

 

[starcraft]

På de skolor jag gick var de väldigt osynliga. I gymnasiet såg jag syo en gång och det var för jag letade upp henne då jag hade en fråga om intagningspoäng på universitetet. På högstadiet träffade jag honom en gång då alla hade ett kort samtal inför gymnasiet. Varför just då förstår jag inte eftersom alla redan hade gjort sina val. Om man hade funderingar borde man velat prata om det tidigare. På de skolor jag gick var syo, kurator, sköterska etc väldigt osynliga. Nu är det många år sedan jag gick i skolan, men...

Även jag har samma erfarenhet som dig, men så tog jag ju student för mer än 10 år sedan, så det är ju rätt länge sen. Men på mitt högstadie fanns det inte ens någon syo anställd och på gymnasiet träffade jag syo en gång och det var endast för att jag ville byta bort språklektionerna till något annat ämne då språk verkligen inte var min grej. Annars såg man dem inte alls.

 

[stjarnhimmel]

Även jag har samma erfarenhet som dig, men så tog jag ju student för mer än 10 år sedan, så det är ju rätt länge sen. Men på mitt högstadie fanns det inte ens någon syo anställd och på gymnasiet träffade jag syo en gång och det var endast för att jag ville byta bort språklektionerna till något annat ämne då språk verkligen inte var min grej. Annars såg man dem inte alls.

Jag är nog tio år äldre än dig så jag har ingen aning om hur det ser ut idag. Det kanske är bättre nu. Men jag förstår verkligen att vissa inte har koll på csn-lån. ( som var det jag började kommentera)

 

[Smulu]

Jag var tidigare långtidsarbetslös, kom på intervjuer, men nej arbetsgivaren valde alltid någon annan.En arbetsgivare på ett stort konsultföretag sa rent ut "Du har ju ett bra CV så man undrar ju vad det är för fel på dej som inte haft jobb på så länge"
Nu mera så studerar jag, igen! Den här gången en yrkesutbildning. Sedan tidigare har jag en ingenjörsexamen. Reglerna är nämligen äntligen ändrade så jag kan studera utan att få SGI till noll.
Jag har haft små uppdrag som allt från kanin i köpcentrum till hållplatsinformatör. Jag har praktiserat och gått olika program a la skriva CV på 10011 olika vis.
Det ska bli himla intressant om något företag vill betala för mina arbetsinsatser efter den nya utbildningen. Söker jag "enkla" jobb blir jag ifrågasatt, men du har ju utbildning, söker jag "svåra" jobb blir jag ifrågasatt, vad gjorde du den här tiden? Ja du arbetsgivaren, jag sökte jobb efter jobb efter jobb.

 

[sassiball]

Jag var tidigare långtidsarbetslös, kom på intervjuer, men nej arbetsgivaren valde alltid någon annan.En arbetsgivare på ett stort konsultföretag sa rent ut "Du har ju ett bra CV så man undrar ju vad det är för fel på dej som inte haft jobb på så länge"
Nu mera så studerar jag, igen! Den här gången en yrkesutbildning. Sedan tidigare har jag en ingenjörsexamen. Reglerna är nämligen äntligen ändrade så jag kan studera utan att få SGI till noll.
Jag har haft små uppdrag som allt från kanin i köpcentrum till hållplatsinformatör. Jag har praktiserat och gått olika program a la skriva CV på 10011 olika vis.
Det ska bli himla intressant om något företag vill betala för mina arbetsinsatser efter den nya utbildningen. Söker jag "enkla" jobb blir jag ifrågasatt, men du har ju utbildning, söker jag "svåra" jobb blir jag ifrågasatt, vad gjorde du den här tiden? Ja du arbetsgivaren, jag sökte jobb efter jobb efter jobb.

Känner igen mig i dig. Just det där ifrågasättandet... men jag tycker jag har lärt mig förklara på ett bra sätt. Är arbetslös sedan snart 6 månader tillbaka. Söker många arbeten jag är överkvalificerad till och när arbetsgivaren ser mitt CV så kan det bli lite knepiga frågor ibland. Även bekanta undrar varför jag inte jobbat något med det jag utbildat mig till men jag brukar då svara sanningsenligt.

 

[kryddelydd]

Jag är nog tio år äldre än dig så jag har ingen aning om hur det ser ut idag. Det kanske är bättre nu. Men jag förstår verkligen att vissa inte har koll på csn-lån. ( som var det jag började kommentera)

Faktiskt inte jag.
Därför att information är mer lättillgänglig nu jämfört med när jag tog studenten (1992). Internet fanns inte på den tiden.

Men att det fanns studielån för dem som ville läsa vidare, det visste vi allihop.

 

[stjarnhimmel]

Faktiskt inte jag.
Därför att information är mer lättillgänglig nu jämfört med när jag tog studenten (1992). Internet fanns inte på den tiden.

Men att det fanns studielån för dem som ville läsa vidare, det visste vi allihop.

Hur vet du att alla visste det? Och vilka är alla?
På min skola gick 1500 elever och även om jag och jag antar att de i min klass visste så har jag ingen aning om vad andra visste. De som tex gick tvååriga linjer och inte hade föräldrar som var högutbildade.