Vinterföräldrartråden 2017/18

Status
Stängd för vidare inlägg.
Åh, förstår att det är jobbigt och tungt! :heart Är det mest mentalt eller fysiskt hunden behöver tröttas ut? Om det är det senare kanske du kan cykla med henne eller sambon springa med henne (lite mer uttröttande iaf) och om det är det tidigare kanske någon typ av aktivitetsleksak kan hjälpa en liten bit på vägen?

Mentalt framförallt. Skulle kunna testa med någon form av aktivitetsleksak, har en boll men den gör verkligen ingen skillnad. Även fast att sambon varit ute och aktiverat henne mentalt och fysiskt så är hon inte nöjd. Upplever att hon behöver jobba med mig, det är en konstig liten hund. Är jag inte hemma ligger hon och sover men kommer jag hem blir hon en rövböld som hittar på allt mellan himmel och jord :meh: Har vi däremot tränat eller gjort något tillsammans kan hon sova resten av kvällen nöjt. Men orkar ju inte träna :p
 
Mentalt framförallt. Skulle kunna testa med någon form av aktivitetsleksak, har en boll men den gör verkligen ingen skillnad. Även fast att sambon varit ute och aktiverat henne mentalt och fysiskt så är hon inte nöjd. Upplever att hon behöver jobba med mig, det är en konstig liten hund. Är jag inte hemma ligger hon och sover men kommer jag hem blir hon en rövböld som hittar på allt mellan himmel och jord :meh: Har vi däremot tränat eller gjort något tillsammans kan hon sova resten av kvällen nöjt. Men orkar ju inte träna :p

Förlåt från en tjuvläsare men :laugh: rövböld!
Bettan då! Är det ingen på klubben som kan trötta ut henne rejält åt dig?
 
Förlåt från en tjuvläsare men :laugh: rövböld!
Bettan då! Är det ingen på klubben som kan trötta ut henne rejält åt dig?

Hon är väldigt påhittig med att hitta på grejer som gör att jag måste resa mig upp :grin:

Ska fiska lite och se om det är någon som kan tänka sig ta henne. Hon är inte överdrivet intresserad av andra människor heller :angel:

Det är så synd att det inte är något lyse till hundrastgården, annars brukar hon vara rätt nöjd efter lek med hundkompisen där men vågar inte släppa ihop de när det är mörkt med risk för kollision :nailbiting:
 
Fy vad jobbigt :( Otroligt dåligt tycker jag att det inte finns mer stöd för er, i en sådan traumatisk situation det ändå är. Och med tanke på hur graviditeten varit för dig redan från början. Många kramar till dig/er! :heartheart:heart

@cili - jag har för mig jag läst att ni hade gravidförsäkring. I den brukar det ingå krisstöd för bägge föräldrar. Kanske kan vara nåt att kolla upp.

Kan också finnas i olycksfallsförsäkringen (tänker på dödsfallen som @cili drabbats av sen innan).

Usch, låter verkligen jättejobbigt allting. Jag lider med er och önskar att jag kunde göra något. :cry:

Svarar alla samtidigt. Krisstöd hade nog funkat, men vi är inte på hemmaplan (och kan flyttas med så lite som en timmes varsel) och det är svårt att boka något på annan plats när vi aldrig vet i förväg när undersökningar är inplanerade.
Sambon åker hem för en sedan tidigare planerad grabbdag med kompisgänget imorgon. Jag vågar inte åka med hem, ifall något händer här.
Är så less på ensamhet och hämtmat och ovisshet. Och känner mig snuvad på tre månader graviditet, trots att den var svinjobbig.
 
Svarar alla samtidigt. Krisstöd hade nog funkat, men vi är inte på hemmaplan (och kan flyttas med så lite som en timmes varsel) och det är svårt att boka något på annan plats när vi aldrig vet i förväg när undersökningar är inplanerade.
Sambon åker hem för en sedan tidigare planerad grabbdag med kompisgänget imorgon. Jag vågar inte åka med hem, ifall något händer här.
Är så less på ensamhet och hämtmat och ovisshet. Och känner mig snuvad på tre månader graviditet, trots att den var svinjobbig.

Du _är_ snuvad på tre månaders graviditet!

:heart
 
Svarar alla samtidigt. Krisstöd hade nog funkat, men vi är inte på hemmaplan (och kan flyttas med så lite som en timmes varsel) och det är svårt att boka något på annan plats när vi aldrig vet i förväg när undersökningar är inplanerade.
Sambon åker hem för en sedan tidigare planerad grabbdag med kompisgänget imorgon. Jag vågar inte åka med hem, ifall något händer här.
Är så less på ensamhet och hämtmat och ovisshet. Och känner mig snuvad på tre månader graviditet, trots att den var svinjobbig.
Vet inte vad jag kan säga mer än att beklaga att ni måste gå igenom detta.
Stor kram :heart
 
Sista helgen som gravid, känns lite konstigt. Samtidigt som jag längtar efter att det ska vara över så känns det lite smidigt att ha bebisen därinne :p Man vet var man har den och den behöver ingen större tillsyn. Men det ska bli skönt att bli lite mer rörlig igen. Får se hur storebror kommer reagera. Han vill göra som vi gör hela tiden, så jag har köpt en liten docka med vagn, säng o.s.v. så att han också får en liten bebis att ta hand om :)

Idag har det mesta blivit nerpackat i väskan, ska plocka ner det sista under helgen. Har också en lista med saker att göra i helgen, som storhandla, städa, montera babyskyddet o.s.v...
Har fräschat upp minnet med lite amningstips om grepp o.s.v., slagit in julklapparna, tvättat, lagt in alla räkningar för betalning nästa vecka. Börjar kännas som vi är rätt klara. :)
 
Jag tror att den bästa lösningen för hunden är att sambon tar promenad innan/efter jobbet (beroende på hur han jobbar) för då får hon komma ut i skogen. Och sen att jag själv hasar mig runt en rastrunda på kvällen och sen kör lite trick inne. Även om det är jobbigt, tar emot etc så är det väl bara att göra det helt enkelt.
 
@cili - vet inte om nån tipsat om det tidigare, men de flesta sjukhus har en sjukhuskyrka där man kan prata med en präst eller diakon. Kan det vara nåt?
Jag är inte minsta troende, men fick bra stöd av universitetetskyrkan när min pappa gått bort. De tog inte upp minsta kristenhet utan gav mig bara ett stöd att prata av mig.

Om det finns så brukar det inte kosta nåt och är dessutom på sjukhuset.
 
@cili - vet inte om nån tipsat om det tidigare, men de flesta sjukhus har en sjukhuskyrka där man kan prata med en präst eller diakon. Kan det vara nåt?
Jag är inte minsta troende, men fick bra stöd av universitetetskyrkan när min pappa gått bort. De tog inte upp minsta kristenhet utan gav mig bara ett stöd att prata av mig.

Om det finns så brukar det inte kosta nåt och är dessutom på sjukhuset.
Vi har pratat lite med sjukhusprästen, dom har fredagsfika här som vi satt med på förra veckan (igår glömde vi bort det). Så det är absolut ett alternativ.
Det enda som får mig att tveka är att vi inte vet hur länge vi blir kvar här. Jag har svårt att dra samma bakgrundshistoria gång på gång (och den efterfrågas alltid), eftersom det påverkar mig väldigt negativt att gräva i det. Hade jag bara vetat att jag skulle hinna med fler samtal hos samma person skulle det förmodligen kännas värt det.
För mig personligen vore det bäst att få komma till mvc-psykologen i min hemstad igen, eftersom hon vet om hur det var innan det här hände. Men det är ju inte möjligt att boka tid med henne förrän vi flyttats tillbaka till hemsjukhuset :(
 
Fot vid en veckas ålder. Motsvarar v. 27+4 enligt RUL, men en vecka till enligt KUB och barnläkarens bedömning.

xida_8686.jpg
 
Har också bakat hela veckan så nu är frysen fylld :D Lussekatter, saffransbullar med mandelmassa och vit choklad, wienernougat, chokladmuffins med chokladbitar, toscakaka... Kommer inte tappa så mycket vikt första tiden tror jag :angel: :rofl:

Jag är imponerad, hade noll ork att göra sånt i slutet av förra graviditeten. Har en mamma som fyllde frysen när han var nyfödd dock :)

Våra barn är ju jämngamla, jag har tänkt i samma banor ang docka. Docka har han redan men den ska få lite kläder etc också.
 
Svårt att förstå hur liten hon är!
Går det att få telefontid med psykologen på hemmaplan? Om du tror att det skulle ge något?
Jag tycker just nu att alla fullgångna är nästan groteskt stora :o. Vår ligger liksom på ett ynka kilo.
Det är eventuellt möjligt, har funderat på att fråga om vi verkar bli kvar här länge till
 
Jag har fått upp suget på att baka nu sista veckan. Så vi har frysen full av det mesta. Måste säga att den absolut bäst investering vi gjort senaste tiden är Linas Barnmatkasse (Glutenfri) varannan vecka. Både roligt att laga nya rätter och bra variation :p

Jag testade på bassängträning i veckan, grymt skönt att kunna röra på sig. Visst, det slog tillbaka lite dagen efter. Men det är för att jag inte kunnat göra något på ett tag.
Kroppen sviker lixom på land. Fogarna och ryggen gör otroligt ont. Men jag biter ihop det jag kan.

Lite gnäll sådär.
Nu ska sambon ev gå en utbildning ungefär precis samma veckor som vi har det planerade snittet. Så vi får se hur vi lyckas pussla ihop det där, en utbildning på 5v för att kunna utbilda nyexade poliser i ryckarkursen steg 3 (få köra med blåljus). Han behöver ha utbildningen för det skulle underlätta mycket för oss i framtiden med att han jobbar dagtid när kurserna är. Men då man är så bra på planering i hans yrkeskår så fick han igår veta att han 4-5/12 ska göra ett test för det. Men man fick delge intresse för utbildningen i Oktober... Och man har ännu inte bestämt mer än att kurser börjar någon gång mellan vecka 3-5. Bra där.

Men det får bli som det blir. Nu försöker jag googla på förskolor i området och se vilka vi ska ställa dottern i kö till. Då jag tappat förtroendet för vår dagmamma efter att hon uttryckte sig otroligt klantigt i veckan. Hon hade vart hemma 1v på vabb och talar i måndags om för mig att hon egentligen var hemma för att hon mådde dåligt över att min dotter är blöjfri :eek: Lackade ur ordentligt då! Även vart i kontakt med hennes chef efter det, för en sådan sak säger man inte. Dottern har vart blöjfri sedan september och det går bra, hon är dålig på att säga till. Men man får påminna henne.
Dagmamma har haft ca 1 olycka/vecka och tycker att det är otroligt jobbigt. Samt att hon anser att min dotter inte är mogen för att vara blöjfri (det har hon inte sagt ordagrant men det speglar igenom starkt). Dottern får inte riktigt chansen att komma in i nya rutinerna med att gå på toaletten hos dagmamma. Här hemma har vi inte haft en olycka på snart 4v.
 
@YaHilweh men seriöst, dagmamman där. En olycka i veckan hur kan man få det till att hon inte är redo för att vara utan blöja? Att man får påminna ser inte jag som något konstigt O_o

Varför tycker hon det är jobbigt med en olycka? Då kanske man inte ska jobba med små barn känner jag spontant :cautious:
 
Jag är imponerad, hade noll ork att göra sånt i slutet av förra graviditeten. Har en mamma som fyllde frysen när han var nyfödd dock :)

Våra barn är ju jämngamla, jag har tänkt i samma banor ang docka. Docka har han redan men den ska få lite kläder etc också.

Jag gillar att baka... och fika :angel: Har inte varit lika jobbigt i slutet den här gången, antagligen för att jag har ett datum. Förra gången höll jag på att bli knäpp på riktigt när han aldrig ville komma ut :eek: Men har kunnat vila en del på dagarna också eftersom sonen varit på förskolan några timmar om dagen. Det har också varit välbehövligt, för trött är jag, sover dåligt på nätterna. Ont i kroppen, speciellt ryggen. Är något framtung...
 
@YaHilweh men seriöst, dagmamman där. En olycka i veckan hur kan man få det till att hon inte är redo för att vara utan blöja? Att man får påminna ser inte jag som något konstigt O_o

Varför tycker hon det är jobbigt med en olycka? Då kanske man inte ska jobba med små barn känner jag spontant :cautious:

Vi har vart otroligt nöjda, men beteendet som kom förra veckan fick oss att börja tänka efter. Dottern är fullt redo och vill absolut inte ha blöja (har fortfarande kvar den under natten, men aldrig på dagen). Det är höga protester om man skulle plocka fram en blöja på dagen.

Jag tror mycket av problemet ligger i att hon har 4 dagbarn, sedan sina 2 egna barn i verksamheten. av de 4 är alla i samma ålder, skiljer veckor på dom, utom en tjej som nyss är fyllda 1 och precis har börjat). Havanna är hennes första dagbarn utan blöja. Hennes hus är inte riktigt anpassat efter blöjfritt och hon hade tydligen stora problem med att få sina barn blöjfria. snart 4åringen blev nyss blöjfri och 5 åringen var blöjfri först vid 4 års ålder. 8 åringen (som ej är med i verksamheten utan går i skola) var sängvätare till 7 års ålder.
Hon har flera gånger påtalat för oss att Havanna kan bli obekväm utan blöja om det bli olyckor bland andra människor :grin:
Havanna bryr sig inte ett dugg om det och vi gör ingen grej av det, utan lyfter över henne till toaletten om det skulle hända.

Jag frågade henne om det är bättre att alla blir blöjfria samtidigt eller att det är en i taget. Det hade hon inget svar på. Men hennes "mamma har sagt och hon jobbar på förskola", det får vi höra ofta när vi gör på ett sätt som inte riktigt följer hennes tänk.
Så vi har som plan att försöka byta till kommunal förskola istället. Havanna kommer ändå bara gå 15h medan vi är föräldralediga och sedan i oktober när båda börja jobba gå upp på ca 25h/vecka.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Övr. Barn Det var Hanna Hellquist som skrivit flera krönikor om hur hon kämpar med ofrivillig barnlöshet, IVF, infrysta ägg och missfall, senaste...
6 7 8
Svar
152
· Visningar
9 795
Senast: Praefatio
·
Hästmänniskan Gjorde ett konto här enbart för att få lite svar på saker jag går och klurar på! Jag hoppas att tråden ligger på ett passande forum :)...
Svar
7
· Visningar
1 105
Senast: Zpunk
·
L
Skola & Jobb Dethär är inte aktuellt förmig NU utan det är mest för OM det blir det i fram tiden. Men jag skulle jätte gärna vilja få tips om nån här...
Svar
12
· Visningar
772
Senast: Rosett
·
Hästmänniskan Jag har haft min häst i många år och utbildat den själv med hjälp av tränare. Älskar hästen över allt annat och har ridit den tusentals...
Svar
17
· Visningar
2 860
Senast: Solstig
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp