Hemmafruar utan barn?

Jag och någon som är pensionär.

Orsaken till att man inte kan sticka iväg är väl att man inte kan lämna hemmet i flera månader.
Då så sitter man väl fast?

Du har nog ganska egna definitioner på att "sitta fast". Återigen, det har väl ingenting med ditt hemmafru-liv att göra. Det är ganska få som kan åka iväg i flera månader när man har sambo, barn, djur och hem. Det har du idag också men du menar att du idag kan åka iväg och vara borta i flera månader men att den möjligheten per automatik försvinner bara för att du skulle bli hemmafru?
 
Pensionärer, de drogs in tidigare i tråden.
Och så jag i vanliga fall.

Jovisst, men varför menar du att det är ett hinder för just hemmafruar att inte kunna dra iväg sådär? Pga ditt val av arbete så har du möjligheten att göra så, men de allra flesta som har en anställning kan faktiskt inte bara sticka.

Om jag arbetade i en anställning så skulle jag ju inte ha problem med att vara ensam på en enslig plats.
Nej men det beror ju endast på att du har den möjligheten på just det jobbet.

Mitt arbete som anställd finns på annan ort så jag veckopendlar när jag arbetar.
Skillnaden för mig är just att jag måste åka hem varje dag.
Och det är ju att sitta fast i hemmet.

Jag känner ingen som veckopendlar, alla har ett dagligt jobb i staden/på orten där de bor. Och de alla åker hem efter jobbet varje dag. Så då sitter ju alla dessa fast i hemmet eller?



Alltså förlåt men jag fattar verkligen inte vad detta har med hemmafruar att göra.
Det låter ju mer som att du vill ha tips på vad du kan göra i just din enskilda situation med de möjligheter just du har, samt att det du är ute efter är socialt umgänge och intellektuell stimulation.
Då är det väl bättre att fråga efter just det och sedan rada upp vilka möjligheter du har och vilka tillgångar och tider som finns tillhands så blir det lättare att komma på saker.


Nu är jag troligtvis motsvarigheten av vad du är då jag är introvert och inte klarar av för mycket socialt umgänge, och för mig skulle det vara en befrielse att bo på landet (som tur är så kommer detta bli verklighet! :D). Så jag har kanske inte så mycket vettiga tips som skulle vara underhållande för dig. Så att jag är hemmafru hjälper liksom inte alls.
 
Jag tänkte på typen veckolånga sådana, typ ridläger eller träningsläger eller hela dagarna.
Jo jag kan vara borta ett antal timmar varje dag, olika länge beroende på omständighet.

Okej. Så de aktiviteter du utövar idag är sådana som gör att du är borta en vecka? Och nu vill du ha förslag på nya, "korta" aktiviteter?
 
Du har nog ganska egna definitioner på att "sitta fast".
Så kan det kanske vara.
Jag har tidigare rest en hel del i mitt jobb och lever med dubbel bosättning och stor frihet till vardags.
Det har du idag också men du menar att du idag kan åka iväg och vara borta i flera månader men att den möjligheten per automatik försvinner bara för att du skulle bli hemmafru?
Ja annars så är jag ju inte hemma, vilket ingår i det som jag har lovat.
Att finnas till hands.
Det gör jag ju inte borta.
 
Läs en bok, drick champagne och käka stesolid?


De få exemplar jag vet om har antingen gjort så eller ägnat sig åt hobbys, volontärarbetat i typ soppkök, eller rest med sin partner. Eftersom du är så vag kring varför du måste vara hemma blir jag tankemässigt begränsad.
 
Så kan det kanske vara.
Jag har tidigare rest en hel del i mitt jobb och lever med dubbel bosättning och stor frihet till vardags.

Ja annars så är jag ju inte hemma, vilket ingår i det som jag har lovat.
Att finnas till hands.
Det gör jag ju inte borta.

Så du tycker på riktigt att om man inte kan resa iväg i flera månader i stöten på impuls så "sitter man fast"? På vilket sätt är detta exklusivt för hemmafruar? Det är ju så de flesta med arbete och hem lever idag, vill jag påstå. Jag hade inte haft några problem med att åka iväg ett par månader tillsammans med sambon när jag var hemmafru.
 
Okej. Så de aktiviteter du utövar idag är sådana som gör att du är borta en vecka? Och nu vill du ha förslag på nya, "korta" aktiviteter?
Typ eller hur man liksom roar sig på hemmaplan.
Något måste det ju vara som gör att andra kan trivas med livet som hemmafru.
Jag har bara inte hittat det och inte heller någon som verkligen trivs med sitt hemmafruliv.
Allt som jag fått höra från de hemmafruar som jag har träffat är en massa gnäll över att de inte kan göra vad de önskar av brist på antingen förmåga eller pengar.
 
Jag hade inte haft några problem med att åka iväg ett par månader tillsammans med sambon när jag var hemmafru.
Min sambo har definitivt inte möjlighet att resa så jag skall liksom vara där och stötta.
Så du tycker på riktigt att om man inte kan resa iväg i flera månader i stöten på impuls så "sitter man fast"?
Jag gör inget på impuls, det är alltid noga planerat i förväg.
Men när jag inte kan veckopendla till mitt arbete i anställning så sitter jag ju fast hemma.

I vanliga fall skulle det dock fungera utmärkt om jag ville dra till Barbados på några månader, men inte denna vinter.
 
Typ eller hur man liksom roar sig på hemmaplan.
Något måste det ju vara som gör att andra kan trivas med livet som hemmafru.
Jag har bara inte hittat det och inte heller någon som verkligen trivs med sitt hemmafruliv.
Allt som jag fått höra från de hemmafruar som jag har träffat är en massa gnäll över att de inte kan göra vad de önskar av brist på antingen förmåga eller pengar.

Men herregud. Vi tar det igen. Det har väl ingenting med att göra att de är hemmafruar? Hur många är det inte som "gnäller" över saker de inte kan eller har råd att göra och som arbetar? De flesta av oss, skulle jag gissa.

Jag hade ett liv som precis vem som helst. Jag bara arbetade inte. Det var den enda skillnaden. Mina intressen är desamma, då som nu. Mina aktiviteter också. Mina vänner också. Jag gjorde bara lite mer av det jag var intresserad av, under den tiden som jag egentligen skulle ha arbetat. Efter tid började jag även hjälpa sambon med firman, bokföring och fakturering. Också hemifrån. Det gör jag fortfarande. Men enligt dig var jag fast i hemmet och dessutom bitter över det, alltså.
 
Sök jobb närmare hemmet? Så du inte behöver veckopendla.
Jag har haft det men tiderna fungerade inte när sambon var tvungen att gå upp kl 2 om natten för att köra snö så att jag kom hemifrån.
Bara för att upptäcka att allmänna vägen inte var framkomlig vid den tiden på morgonen.
Ensligt boende var det ja.
 
Min sambo har definitivt inte möjlighet att resa så jag skall liksom vara där och stötta.

Jag gör inget på impuls, det är alltid noga planerat i förväg.
Men när jag inte kan veckopendla till mitt arbete i anställning så sitter jag ju fast hemma.

I vanliga fall skulle det dock fungera utmärkt om jag ville dra till Barbados på några månader, men inte denna vinter.

Men jag menade inte att ni skulle åka iväg nu. Käranån. Det var du som hävdade att man är "fast i hemmet" om man inte kan åka iväg några månader på impuls. Och hävdar du det och menar att du inte kan göra det som hemmafru, ja då antar jag väl att du har möjlighet att göra det idag? Varför skulle du annars dra upp det och anse att du därför är "fast i hemmet"? Man sitter väl inte fast bara för att man inte kan veckopendla?! Vi har uppenbarligen helt olika definitioner på det.
 
Jag träffar sällan människor som gnäller.
De flesta som jag träffar, och de är många, är tämligen nöjda med sina liv.
Så jag är nog rätt ovan vid människor som gnäller.

Nyss gnällde ju varje hemmafru du träffat?
 
Det där har jag nog missat.
Nu så passar dagtid i veckorna bättre för mig men det borde ju också finnas.
Åh det finns så mycket roliga kurser av alla möjliga slag, du kan ju även titta på möjligheten att plugga på distans, bara för ditt höga nöjes skull. Jag hade nästan mer kontakt med mina distansskolkompisar än vad jag har med de jag läser på campus med. Det kan visserligen vara för att jag får resa en bit för att komma till campus och ser ingen anledning att åka extra för att gå ut och käka. Medans mina distanskurskamrater fanns överallt i världen och chattade eller hoppade in i något av skolans "rum" så vi kunde prata direkt. Även om vi många gånger planerade för studiernas skulle så var det lätt att ramla in på annat. Jag var ju liksom tvungen att fråga den studenten som pluggade från Vietnam vad hen gjorde där annars, och fick höra dennes livshistoria.
 
Ja och jag träffar sällan hemmafruar.
De som jag brukar träffa är människor som arbetar eller studerar och så några pensionärer av olika slag.

Himla märkligt att sällan träffa hemmafruar men ändå anta att alla hemmafruar gnäller och är bittra över sina liv.
 

Liknande trådar

Samhälle Såg ett klipp på Facebook om hemmafruar tydligen är en ny trend bland unga kvinnor. Mådde lite illa av det. Visst, alla gör som de vill...
20 21 22
Svar
433
· Visningar
20 225
Senast: Mkb
·
Kropp & Själ Jag har haft ont i ländryggen i några år nu på morgonen när jag vaknat (stel och öm i musklerna ffa) men det har blivit så att säga...
Svar
14
· Visningar
578
Senast: Ramona
·
Kultur Om man vill åka till Stockholm över dagen med ett barn, vad gör man då? Barnet i fråga är 7 år. Gärna relativt nära station, alt smidigt...
Svar
15
· Visningar
746
Senast: Blyger
·
Relationer Gammal användare med anonymt nick pga vill inte kunna bli googlad. Det är så att jag har två minderåriga barn och är skild från barnens...
Svar
5
· Visningar
963
Senast: Crossline
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hundförare inom hemvärnet
  • Uppdateringstråd 29
  • Valp 2024

Hästrelaterat

Omröstningar

  • 🇪🇺EU VALET 2024🇸🇪
Tillbaka
Upp