Hundsnack och uppdatering del 18

Status
Stängd för vidare inlägg.
Mamma Mu har piggnat till sig rejält. I nuläget märks ingenting av någon smärta el liknande. När det återkommer så får vi ta ställning till det men i nuläget känns det bisart att tänka på att ta bort en djupt älskad hund som gett oss så mycket och i nuläget mår bra för denna anledning. Den dagen hon går vidare så är det för att hon inte mår bra.
Jag menade inte att ta bort henne nu för att köpa en ny hund, men att det kanske inte är hela världen om det dröjer ett tag tills nya hunden kommer?
 
Hur lär man hunden det? Det är ju så väldigt självbelönande även hon de enstaka gånger hon dragit på vilt inte kommer ikapp och ger upp på en halv minut.

Jag hade honom i lina tills jag hade lydnad på honom. Han har aldrig lyckats sticka efter att han var typ 5 månader och stack på ett viltspår i nån minut. Nu vet han att jag blir skitsur om han börjar ens fundera på det. :angel:
 
Jag menade inte att ta bort henne nu för att köpa en ny hund, men att det kanske inte är hela världen om det dröjer ett tag tills nya hunden kommer?

Nu inväntar vi svaret samt MH 21 Juli. Då vet vi mer vad "vi har". Då vet vi också hur det ser ut på vår valpfront iom att om tiken är dräktig så har hon valpat. Då får vi göra en samanställning av hela läget.
Men ny avelstik behövs in. Vi ligger redan ett år efter i avelsplaneringen iom att Lilla S föll bort. I nuläget har vi ingen tik alls inför framtiden.
Schäferbraschen är stenhård. Ska man sälja till tjänst och högre tävlingsnivå så är det svårt att ligga i malpåse i 3 år. Någon kull per år bör man presentera så man koms ihåg. Jag vet att det låter "affärsmässigt" men vi fick tyvärr se den sidan med C-kullen. 3 års paus och mest köpare som önskade "aktiv sällskapshund" hörde av sig.
 
Tungt. Jarlas röntgen kommer troligtvis ge ED-anmärkning :cry:

Jag orkar inte :turd:

Hoppas såååååååå att detta är den gången man blir förvånad för det andra resultatet. Med Criga blev vi chockade att hon fick en etta. Plåtarna var ju jättefina!
Men vad vet jag. Och SKK har förvånat förr. Men vi är inställda på att hon får en anmärkning :(
Neeeeeeeeeeeeeej .håller tassar o fingrar.
 
Nej, jag tror inte att det är ett särskilt stort problem hos retrievers överlag, även om det så klart förekommer :)
Det ingår ju inte i en retrievers uppgift att söka stort och djupt för att hitta levande vilt, som det gör hos de drivande/ställande hundarna.
Såhär lite senare i diskussionen - men min upplevelse är nästan att de retrievrarna (goldens) som har mest tendenser till att vilja dra eller faktiskt drar på vilt är antingen väldigt sällskapsavlade eller jaktavlade som är rejält understimulerade. Hos de mer sällskapsavlade så är det lite som att viljan att vara till lags och samarbeta är såpass låg att när väl jaktlusten kickar in så är den svår att bryta för det är liksom inte värt det. Och eh ja, en understimulerad extremt aktiv hund hittar ju kanske alltid något sätt att få utlopp för sin energi och det verkar inte helt ovanligt att dra på vilt ingår där :o Men det är som sagt mina upplevelser och förklaringar :)
 
Såhär lite senare i diskussionen - men min upplevelse är nästan att de retrievrarna (goldens) som har mest tendenser till att vilja dra eller faktiskt drar på vilt är antingen väldigt sällskapsavlade eller jaktavlade som är rejält understimulerade. Hos de mer sällskapsavlade så är det lite som att viljan att vara till lags och samarbeta är såpass låg att när väl jaktlusten kickar in så är den svår att bryta för det är liksom inte värt det. Och eh ja, en understimulerad extremt aktiv hund hittar ju kanske alltid något sätt att få utlopp för sin energi och det verkar inte helt ovanligt att dra på vilt ingår där :o Men det är som sagt mina upplevelser och förklaringar :)

Jag delar din upplevelse helt :)
 
Ja fy. Jag har sett sådana hundar som har nosen konstant påkopplad och det verkar oerhört jobbigt! Aysu är ju raka motsatsen till det där. Reagerar sällan på lukter (bara om något passerade för någon enstaka minut sedan) och vi har flera gånger gått förbi gräsmattor och liknande där det suttit harar utan att hon ens noterat dem. Råkar hon inte titta åt deras håll så märker hon dem inte, så om jag ökar farten lite och säger åt henne att följa med mig så går det fint. Ebrah däremot... Även om det är mörkt ute och det sitter en hare helt stilla på en tomt på andra sidan av en tät buske... Hon ser den. Hon märker allt. Hon märker också spår som Aysu inte alls bryr sig om på samma sätt och spårar gärna i full fart, dock inte speciellt noga med om det är åt rätt håll eller inte :p

Ja, det är svinjobbigt för just vardagslivet, att ha dem lösa är svårt. Hade jag inte jagat med mina hade jag nog lagt ner tid och energi på att få dem att stänga av näsan i skogen, men det fungerar bättre med jakten att låta dem vara :)

Upplever du att Ebrah har större jaktlust än Aysu, eller att den bara uttrycker sig på ett annat sätt?
 
Hu vad läskigt! Hur har han fått glas i ögat?

Monster blev attackerad och skadad som valp, bland annat ena ögat fick stryk. (Hunden tog tag om skallen och försökte dödsruska honom.) Nu var det ju länge sen, men som jag minns det läkte det väldigt bra (skadan gick att se med blotta ögat) och det främsta problemet var att han hatade salvan. Som var jättesvår att få in, den var liksom hård och strängen flöt på ögat en lång stund innan den började smetas ut, så han kunde lätt blinka ut den igen. Plus att han lömskt snodde tuben och åt upp den efter någon dag, gissningsvis för att få slut på eländet. :banghead::laugh:
(Skaffade mer salva såklart, och såret såg ut att vara borta långt innan kuren var slut.)

Han har iriscystor i det ögat sedan dess, de kommer och går, men det är nog från själva smällen snarare än såret som jag förstått det. De syns faktiskt på omlsagsbilden om man kollar i vänster öga, ser ut som att han har en ormpupill:

Visa bifogad fil 15291
(Nej jag ska inte lägga in den här boken i varenda inlägg hädanefter, det är bara den enklast tillgängliga bilden jag har just nu där hans mysko öga syns, jag lovar! )

Så ögon läker superfort i min erfarenhet, men däremot kan de behöva behandling längre än det verkar behövas - precis som en del andra sorters sår. Min tok behövde knappt tratt heller, han lät bli ögat bra själv. (Å andra sidan hade han en hel del andra sår också som distraherade, antar jag...)

Skönt att höra att det verkar gått bra med era hundar som fått ögonskador, det lugnat ett oroligt mattehjärta.

Vi vet inte exakt när det hände, för han har inte verkat så himla besvärad utav det, men det var nog antingen när de var ute och badade i en intilliggande sjö där många brukar grilla (och inte alltid plocka upp efter sig :mad:). Han lekte med sin boll där så det kan ha stänkt upp något när han for runt. Alternativet är att det har yrt upp när vi varit ute och cykeltränat dem på grusvägen.

(Jättefint omslag föresten! :D)
 
Nu inväntar vi svaret samt MH 21 Juli. Då vet vi mer vad "vi har". Då vet vi också hur det ser ut på vår valpfront iom att om tiken är dräktig så har hon valpat. Då får vi göra en samanställning av hela läget.
Men ny avelstik behövs in. Vi ligger redan ett år efter i avelsplaneringen iom att Lilla S föll bort. I nuläget har vi ingen tik alls inför framtiden.
Schäferbraschen är stenhård. Ska man sälja till tjänst och högre tävlingsnivå så är det svårt att ligga i malpåse i 3 år. Någon kull per år bör man presentera så man koms ihåg. Jag vet att det låter "affärsmässigt" men vi fick tyvärr se den sidan med C-kullen. 3 års paus och mest köpare som önskade "aktiv sällskapshund" hörde av sig.

Ni kan inte leasa in tik igen? Även om ni behöver tillskott?
 
Ja, det är svinjobbigt för just vardagslivet, att ha dem lösa är svårt. Hade jag inte jagat med mina hade jag nog lagt ner tid och energi på att få dem att stänga av näsan i skogen, men det fungerar bättre med jakten att låta dem vara :)

Upplever du att Ebrah har större jaktlust än Aysu, eller att den bara uttrycker sig på ett annat sätt?
Med huliganen hade jag åtminstone möjligheten att ha honom lös hemma på gården, men med nageln i ögat de första åren, och på promenader på byvägen, den sträckan där det var få lukter och han höll sig i närheten. :rofl: Det var betydligt mindre jobb att ha honom i koppel. :angel: Men jag uppskattar att kunna ha hunden lös på tomten, att inte vara livrädd om dörren går upp osv. Med barn i huset och deras kompisar så är garanterat dörrarna öppna någon gång. :D
 
Med huliganen hade jag åtminstone möjligheten att ha honom lös hemma på gården, men med nageln i ögat de första åren, och på promenader på byvägen, den sträckan där det var få lukter och han höll sig i närheten. :rofl: Det var betydligt mindre jobb att ha honom i koppel. :angel: Men jag uppskattar att kunna ha hunden lös på tomten, att inte vara livrädd om dörren går upp osv. Med barn i huset och deras kompisar så är garanterat dörrarna öppna någon gång. :D

Ja, våra kan i regel vara lösa på tomten - men det är ju alltid med den där nageln i ögat och ständig övervakning :cautious: Våra har aldrig fått chansen att jaga från tomten heller, om de har gjort det en gång så brukar det vara kört sen..
 
Ja, våra kan i regel vara lösa på tomten - men det är ju alltid med den där nageln i ögat och ständig övervakning :cautious: Våra har aldrig fått chansen att jaga från tomten heller, om de har gjort det en gång så brukar det vara kört sen..
Huliganen jagade katter från tomten, men den brukar klättra upp i ett träd på tomten så det var ganska enkelt att fånga in huliganen. :cautious::rofl: Man skulle kunna tycka att katten skulle lära sig att hålla sig ifrån vår tomt, men icke, men den är väldigt duktig på att klättra. :angel:
 
BFF, igår efter att vi varit och tränat :love:

1661B196-56F7-4B70-8F4D-2EF473E53A0E.jpeg
 
Jag hade honom i lina tills jag hade lydnad på honom. Han har aldrig lyckats sticka efter att han var typ 5 månader och stack på ett viltspår i nån minut. Nu vet han att jag blir skitsur om han börjar ens fundera på det. :angel:
Jag trodde ju jag hade lydnad på henne, tills hon var runt året och kom i slyngelålder. Då lyckades hon dra ett par gånger (det var för ett halvår sedan) och sedan dess är hon inte att lita på. Hon letar inte vilt, och får hon upp spår kan jag hindra henne men dyker det upp synliga djur som springer så drar hon. Senaste veckorna är det även fåglar, främst på vatten, ej flygande, som hon fixerar på. Det är ju så himla svårt att träna när det väl gått fel, men får göra ett försök igen i höst.

Och för att relatera till retrieverdiskussionen så är hon utställningsavlad golden.
 
Jag trodde ju jag hade lydnad på henne, tills hon var runt året och kom i slyngelålder. Då lyckades hon dra ett par gånger (det var för ett halvår sedan) och sedan dess är hon inte att lita på. Hon letar inte vilt, och får hon upp spår kan jag hindra henne men dyker det upp synliga djur som springer så drar hon. Senaste veckorna är det även fåglar, främst på vatten, ej flygande, som hon fixerar på. Det är ju så himla svårt att träna när det väl gått fel, men får göra ett försök igen i höst.

Ha henne i långlina så att hon inte får chansen! Min är snart tre och det är typ nu man kan känna sig trygg med att öronen fungerar.
 
Ha henne i långlina så att hon inte får chansen! Min är snart tre och det är typ nu man kan känna sig trygg med att öronen fungerar.
Det är det vi har nu, hon släpps nästan bara på ridklubbens fälttävlansbana där jag aldrig sett några vilda djur, eller på andra utvalda platser kortare stunder för lite apporteringsträning.

Har dock bara en plastlina som inte är så bekväm att hålla i för min del. Har tittat lite på olika spårlinor av andra material. Någon som har tips på bra långlina för just promenader?
 
Det är det vi har nu, hon släpps nästan bara på ridklubbens fälttävlansbana där jag aldrig sett några vilda djur, eller på andra utvalda platser kortare stunder för lite apporteringsträning.

Har dock bara en plastlina som inte är så bekväm att hålla i för min del. Har tittat lite på olika spårlinor av andra material. Någon som har tips på bra långlina för just promenader?

Vad bra! Jag har haft plastlina, men har alltid handskar på mig då jag är rädd för att bränna händerna!
 
Det är det vi har nu, hon släpps nästan bara på ridklubbens fälttävlansbana där jag aldrig sett några vilda djur, eller på andra utvalda platser kortare stunder för lite apporteringsträning.

Har dock bara en plastlina som inte är så bekväm att hålla i för min del. Har tittat lite på olika spårlinor av andra material. Någon som har tips på bra långlina för just promenader?

BAT-linor? Eller är de för korta? (Ca 5m)
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Svar
759
· Visningar
39 322
Senast: Enya
·
  • Låst
Tjatter Gamla full. Här är en ny! Jag stör mig på att helgen gick i raketfart.
99 100 101
Svar
2 005
· Visningar
111 400
Senast: Lingon
·
Trädgård & Växter Jag tänkte att istället för att skriva om balkonglådor i VGV är det dags för en ny balkongtråd. Jag struntade fullständigt i min...
2 3
Svar
45
· Visningar
1 541

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp