Nu har det hänt, som inte skulle hända . Hjälp !

[Corminta]

Sv: Nu har det hänt, som inte skulle hända . Hjälp !

*Kl

Jag har haft hingstar i mitt liv de senaste tre aren.
De flesta har dykt upp som aringar.
Vid tva tillfallen har jag lyckats avvarja idiot hingstar. Min egen bet mig en gang som aring. Han fick en small pa nasan. Aldrig rort en manniska efter det.
Den andra reste sig och satte knana i ryggen pa mig. Jag vart sa overraskad att jag var tvungen att radda mig sjalv och da jag kom upp igen var det forsent med korrigering. Andra gangen var jag med. Tog ett steg at sidan och han fick grimskaftet over snoken. Han kan vara "valpig" och leker mer an garna men har aldrig forsokt anvanda fysiskt vald mot en manniska igen.
Japp, det sved garanterat till rejalt den dar smallen. Men bada hastarna fick det en gang vardera.
Jag tar manga ganger hellre det an hur manga av de hastar jag fatt hand om som vuxna. Ingen har nagonsin tagit kommandot och istallet har man en vuxen hingst som vevar med benen over huvudet pa en, hugger mot huvudet eller skickar in en i vaggen.
Det gar att "fixa" dem utan att bryta ner dem men det ar betydligt svarare och valdigt farligt!

Till TS - Skar hingsten nu! Se till att fa hjalp av nagon som har erfarenhet av hingstar. Om inte det gar var tva som tar in hasten. En person pa vardera sida sa han inte kan komma intill nar du ar oskyddad med bara ett grimskaft. Jag finner det personligen betydligt mer effektivt att lagga kedjan over nasan an i ett bett.
Jag tror inte det ar en bra ide att helt sluta hantera hasten. Undvik det som inte gar bra men befast er goda relation dar du kanner dig bekvam. Lat honom inte vara dominant pa nagot vis utan jobba verkligen pa att du ar ledaren.

Lycka till!

 

[Sammet]

Sv: Nu har det hänt, som inte skulle hända . Hjälp !

Min 21 åring var runt 13 år när jag köpte honom, och hingst. Han var rätt stressad och hade en hel del stressbeteenden för sig.
När han kom in från hagen skulle han lukta i boxen, snurra lite, lukta sig i skapet, bli asförbannad, vråla och slå med frambenet. Sen avr det klart.

Han har gått till attack en enda gång mot mig. Då fick han veta att han levde... Jag ledde in honom och plötsligt hugger han mig i ryggen.
Som tur var hade jag en tjock dunjacka på mig men jag hade i något år en mörk fläck på det stälelt (jag får mörka ärr).

När han högg mig gick det inte en sekund innan jag snurrat runt och sparkat honom upprepade gånger i bogen. Det är inget jag idag är stolt över, men det behövdes. Å andra sidan visste jag vad jag gjorde, jag kunde ge eftergift när det behövdes, och jag visste hur jag skulle reagerar och aggera.

Efter att jag haft Max i ett år hade han vänt, det hände rätt snabbt nrä jag väl började hantera honom (första månaden var häktisk och jag hann inte med honom av privata skäl).

Han gick från att vara otrygg och "måste var min egen ledare för jag litar inte på någon annan" till att tacksamt kasta över ledarskapet till mig och bli en trygg och följsam häst.
Det tog inte länge för honom att sluta med sina stressbeteenden, de återkommer inte vid flytt till nytt stall.

Idag går han med sin 5 åriga son (också hingst) och en 1 årig hingst.


Jag har lärt mig otroligt mycket av att ha egna hingstar, bla att blir man arg och skriker och bråkar så drar man egentligen mest igång hingsten till detsamma. Korrigering ska ske lugnt, tålmodigt och väldigt bestämt. man ska veta vad man gör.



Men...

Jag tycker ändå du ska kastrera denna eller nästa vecka...
Iom att du frågar om hjälp antar jag att du inte har den "naturliga" kunskapen om hur man korrigerar en hingst, vilket innebär att det kan bli Mycket farligt för dig att ge dig in på att korrigera honom när han utmanar dig (vilket han gör när han biter dig).

Har du inte råd just nu, så hör om du kan få betala på avbetalning.
Vädret vet jag inte vad man kan göra åt, men du riskerar för mycket av din hälsa på att vänta med kastreringen.

En ouppfostrad hingst, eller en hingst som börjat utmana, kan bli mycket farlig om den inte tas ner på jorden, och det på rätt sätt.


Finns det någon tränare med hingstvana du kan skicka honom till om kastrering pga vädret inte går?

 

[Luleå]

Sv: Nu har det hänt, som inte skulle hända . Hjälp !

Första punkten låter så vettig, men därefter är det ledsamt att höra att du verkligen tror att ens någon 'mer erfaren' kan slå en häst och därefter få respekt av den.

Nu var det ju inte alls så jag menade.

 

[älgen]

Sv: Nu har det hänt, som inte skulle hända . Hjälp !

det är lite rasbetonat hur hårda de kan vara i skallen.
Travarna är generellt något vassare än araber.

 

[skuggi]

Sv: Nu har det hänt, som inte skulle hända . Hjälp !

Första punkten låter så vettig, men därefter är det ledsamt att höra att du verkligen tror att ens någon 'mer erfaren' kan slå en häst och därefter få respekt av den.

Du behöver aldrig vara våldsam. Har du erfarenhet, kunskap och känsla, och älskar och högaktar hästen för vad den är, så finns inte ens tanken på våld. Du har heller inte tanken att dalta. Du är en rättvis och kunnig ledare i umgänget med hästen, och uppför dig som en sådan. // A.

Jag tror du missförstod Luleå här

Som jag tolkade, tycker Luleå inte att man någonsin kan spöa sig till respekt.
Antingen är man tillräckligt erfaren, och då hamnar man inte i den situationen=behöver inte slå.
Eller så är man inte tillräckligt erfaren, och då kan man ändå inte sätta sig i respekt genom att slå.

 

[KungTulle]

Sv: Nu har det hänt, som inte skulle hända . Hjälp !

Antingen är man tillräckligt erfaren, och då hamnar man inte i den situationen=behöver inte slå.
Eller så är man inte tillräckligt erfaren, och då kan man ändå inte sätta sig i respekt genom att slå.

Sedan får man ta i åtanke att när hästar slåss sinsemellan kan de sparka varandra eller stöta varandra med tänderna/bitas rejält hårt. Till och med en lätt lekfull spark är oftast hårdare än vad en människa kan slå om man svänger till med knytnäven mot tex halsens hals eller bog.

Vad som gäller är tajming och fingertoppskänsla. När man ska tillrättavisa en häst ska man göra det i exakt samma stund och på så likt vis som möjligt som en annan häst som är högre i rang skulle ha gjort det.

Det betyder allt i skala från att man harklar till med bestämt tonläge eller att man stirrar på hästen ifråga- till att man själv sparkar mot hästen el dylikt. Allt anpassat till situationen.

Har man gjort det korrekt behöver inte hästen ta minsta psykiska skada av det hela även om det utåt sett kan ses som grovt- inte mer än att hästen inser att den där lilla tvåbeningen är högre i rang.

Har man gjort det fel så kan även en väldigt mild tillrättavisning orsaka att hästen mår dåligt. Samt att man då mycket väl kan ha försatt sig själv i fara.

Så är det.

 

[KungTulle]

Sv: Nu har det hänt, som inte skulle hända . Hjälp !

När det gäller TS häst tror jag att det första steget ska vara kastrering. Och sedan när hästen blivit mindre hormonstinn att någon mer erfaren hjälper till och tar tag i träningen.

ATG kliniken kastrerade en av våra vuxna hingstar för några veckor sedan. ( Sövd/liggande kastrering). Det kostade 6200:- inkl den fenylbutason som han fick äta i några dagar efteråt. Allt inklusive moms.

 

[Vinja]

Sv: Nu har det hänt, som inte skulle hända . Hjälp !

Sedan får man ta i åtanke att när hästar slåss sinsemellan kan de sparka varandra eller stöta varandra med tänderna/bitas rejält hårt. Till och med en lätt lekfull spark är oftast hårdare än vad en människa kan slå om man svänger till med knytnäven mot tex halsens hals eller bog.

Vad som gäller är tajming och fingertoppskänsla. När man ska tillrättavisa en häst ska man göra det i exakt samma stund och på så likt vis som möjligt som en annan häst som är högre i rang skulle ha gjort det.

Håller helt med!

Jag ogillar starkt att behöva "ta i" i mitt umgänge med hästar, men behövs det så gör jag det. Hellre korrigering en gång än att behöva tjata. Förebild är ju förstås ett klokt ledarsto som bara behöver lägga ett öra bak för att få fram budskapet!

Till TS:
Jag skulle kastrera omgående!

 

[Luleå]

Sv: Nu har det hänt, som inte skulle hända . Hjälp !

Vad som gäller är tajming och fingertoppskänsla. När man ska tillrättavisa en häst ska man göra det i exakt samma stund och på så likt vis som möjligt som en annan häst som är högre i rang skulle ha gjort det.

Det betyder allt i skala från att man harklar till med bestämt tonläge eller att man stirrar på hästen ifråga- till att man själv sparkar mot hästen el dylikt. Allt anpassat till situationen.

Har man gjort det korrekt behöver inte hästen ta minsta psykiska skada av det hela även om det utåt sett kan ses som grovt- inte mer än att hästen inser att den där lilla tvåbeningen är högre i rang.

Har man gjort det fel så kan även en väldigt mild tillrättavisning orsaka att hästen mår dåligt. Samt att man då mycket väl kan ha försatt sig själv i fara.

Precis vad jag ville säga, men tusen gånger bättre uttryckt!

 

[skuggi]

Sv: Nu har det hänt, som inte skulle hända . Hjälp !

Har man gjort det korrekt behöver inte hästen ta minsta psykiska skada av det hela även om det utåt sett kan ses som grovt- inte mer än att hästen inser att den där lilla tvåbeningen är högre i rang.

Har man gjort det fel så kan även en väldigt mild tillrättavisning orsaka att hästen mår dåligt. Samt att man då mycket väl kan ha försatt sig själv i fara.

Så är det.

Precis vad jag också menade, även om du beskrev bättre.
Att smälla till eller sparka till en häst(utan tillhygge) lär knappast skada den fysiskt, och i fallet med TS hingst, så knappast psykiskt heller.

Den största faran jag ser i fallet om TS skulle "klappa till" är att hingsten antagligen inte skulle tolka det som en "tillrättavisning från en ranghögre" utan snarare "en fjantspark från en ranglägre, som nu ska DÖÖÖÖ för att den är så uppkäftig" typ

 

[CarolineB]

Sv: Nu har det hänt, som inte skulle hända . Hjälp !

Som alla andra så tycker jag också du ska kastrera, även om det inte är den bästa årstiden, men hästen är ju farlig!

Hade min häst huggit mot mig hade jag blivit fly förbannad, och antagligen brukat en del våld... däremot tror jag inte det är det rätta i just din situation - risken finns att du inte klarar av det och hästen ger sig på dig ännu mer, och den risken är aldrig värd att ta!

Så kastrera snarast och använd munkorg tills dess...
Lycka till

 

[Snurrfian]

Sv: Nu har det hänt, som inte skulle hända . Hjälp !

Jag vill bara gora en kommentar till din post ochom munkorgar..
Jag jobbade tidigare i mitt liv for Mr Thom McNair, i deras showbarn/avelsverksamhet. Araber alltsa, inklusive Tammen, Patrick Swayzees fux hingst..
i stora stallet var det 22 boxar, och dar fanns 15 hingstar som stod sida vid sida och de andra boxarna var ston och vallacker. Aldrig, var sommar host eller vinter fanns det behov for munkorgar. De uppforde sig som gentlemen och sen spelade det ingen roll att pa vag till "turnoutpaddock" det stod ston med svansen i luften, ropandes och skvattande.. Visst borjade de dansa lite men inget BS fran dem..
Och som jag har sagt i tidigare poster, de hingstfol som jag sjalv har avlat/jobbat med har jag aldrig haft det problemet med "varkanslor".

Sa nu fragar jag dig, VARFOR (bortsett fran var och hormoner) tror du att munkorgar var nodvandiga? Var det brist pa tidig uppfostran och de inte visste inte nar var hur de skulle fa betacka? Jag ar intresserad av denna fragan da jag sjalv aldrig har sett det som en losning till hingst med hormon problemet..

Kanske det ar rasen ocksa.. vem vet..

Vad agare/TS bor gora, ar kastrera, hon kan fa varldens basta hast nar hormonerna har lamnat kroppen... Men hon gor som hon vill.. hennes hast, hennes beslut..

De hingstar vi hade var travhingstar, de är ofta en aning vassare om även bra uppfostrade. En av dem vi hade munkorg på under säsong var egentligen hur snäll som helst, men avskydde andra hingstar, under vintern kom det inte upp till ytan, men på sommaren svallade känslorna dagligen. Han skulle nog egentligen aldrig tänka tanken att bita en mäniska, men högg i luften åt andra hingstar man var tvungen att passera. Det var en stenhård häst i mycket och lämnade hårda avkommor men snälla.

Sen hade vi även väldigt rara hingstar, en som var väldigt försynt som man kunde leda i grimma och grimskaft till bocken och det brunstiga stoet. En som vi hade som teaser som kunde stå och prata med stona vid staketet i grimma och grimskaft men även ställa sig och beta brevid när man bad honom.
Sen hade vi även de som var väldigt bortskämda, den som faktiskt ställde till något förutom våran "värsting" skulle man nog kunnat fostra bättre, men det var en tävlingshingst med sin skötare som lät honom göra lite som han ville.

Sen hade vi även våran värsting, han hade munkorg året om efter att nästan ha dödat en människa. Där var det något fel i huvudet, antagligen så hade han nog blivit väldigt hårt hanterad, han tålde knappt karlar överhuvudtaget, vissa dagar hur trevlig som helst, nästa dag helt livsfarlig... Dock lämnade han visserligen hårda avkommor men ingen så "farlig" som han var så vitt jag vet.

Så ja travare är vassare och hårdare än araber och det handlar inte så mycket om uppfostran utan hur de är avlade, kan de bara springa fort spelar det ingen roll hur de är till humöret, men det är ofta välfostrade och fungera i en arbetssituation.

 

[bitingboxfish]

Sv: Nu har det hänt, som inte skulle hända . Hjälp !

Jag ser stor skillnad på att vara våldsam och att ibland behöva vara fysisk.

Det här är en mer respektfull attityd tycker jag.

Jag kommer själv kanske aldrig att riktigt kunna känslomässigt ignorera uttryck som idiot-hingst, veta hut, så gör man jä***r inte, vass skalle, kok stryk (inte tillskrivet någon särskild, bara lagrat i mitt huvud efter att ha läst i den här tråden) om en häst.

Det är en känslomässig och mental skillnad på förhållningssätten.

Jag hävdar fortfarande att du ALDRIG har rätt att bruka våld mot en häst. Om du är stark, trygg, självrannsakande och glad, och inte arg, irriterad och full av dig själv och att du minsann bestämmer, så är det en milsvid skillnad på den sparken i bogen i motsats till den andra. Att bli så fysisk är ändå, trots rätt attityd, ett nederlag. Tro mig, det finns de som aldrig utövar våld och uppnår mer än andra kanske drömmer om. Det sitter i dig, hur pass många ridderliga kvaliteter du har, och om de är tillräckliga för att hästen aldrig ens skulle fundera på att utmana dig. En härligt perfekt värld, jag vet, men den finns i allra högsta grad. Dock, den dagen du vill ge din hingst ett kok stryk för att ha visat dig vad han anser om dig, då är du i alla fall på väg åt fel håll.

Hade jag fått ett hugg i ryggen av en hingst så hade jag tvingat mig att kontrollera mina känslor, för min hälsas skull längt avståndet mellan oss, släppt honom i hagen och sedan satt mig på en sten! Funderat över vad det var som gick snett eller vad det var som gjorde att han tyckte att det där var något som var lämpligt att göra. Ur HÄSTENS ögon.
Det finns bra svar på det nämligen.

Kram, Annika

 

[bitingboxfish]

Sv: Nu har det hänt, som inte skulle hända . Hjälp !

Nu var det ju inte alls så jag menade.

Det är så jag läser det. Det var inte meningen att du orättvist skulle komma i vägen för mina starka åsikter i ämnet som sådant, och det livsfarliga rådet som gavs, i synnerhet. //A.

 

[Fashionistan]

Sv: Nu har det hänt, som inte skulle hända . Hjälp !

När han högg mig gick det inte en sekund innan jag snurrat runt och sparkat honom upprepade gånger i bogen.

Pinsamt!

Man ska aldrig slå en häst! Det är att sparka på en som ligger enligt mig! Dom har inte valt att vara hos oss, därför är vi dom skyldiga att behandla dom med respekt och värdighet = Man får det tillbaka x 1000!

Jag har aldrig slagit min häst, hon har på sin höjd blivit "knuffad" om hon har gått emot mig eller en liten knäpp på mulen vid de 3 ggr hon har bitit mig. (Rött sto med mycket egen vilja klart hon måste få testa gränserna )

Min häst är mitt barn och vem slår sina barn?

Hon är OTROLIGT lydig, trevlig & social, positiv till arbete, självsäker, kelen, nästan helt trafiksäker (3 år under inridning) och mycket mycket modig & nyfiken! Allt tack vare vårt fina samspel utan våld, men med mig som en trygg, rättvis och tydlig ledare!

 

[Sammet]

Sv: Nu har det hänt, som inte skulle hända . Hjälp !

Mmm fast nu har du ett sto och inte en hingst.

Ston är på de flesta sätt mer bestämda och vet vart sin vilja ska vara, men när det kommer till just att testa gränser så är hingstar långt mycket svårare och kan bli direkt farliga. Där ligger ett "besvärligt sto" rätt mycket i lä.
Att ha ett sto är långt ifrån att ha en hingst.
Hur man hanterar dom är så vitt skilda att det inte går att jämföra i det flesta fall.

För att citera (med risk på lite omkastning) Kyra "En valack frågar man, en hingst säger man till, ett sto sänder man in en förfrågan i 3 exemplar". (jag har för mig att Kyra vill vända på hingst och valack där men håller inte med henne).

Det är fö den enda gång jag brukat våld på hingsten.
Vi har ett mycket bra samspel och hade jag varit för snäll med honom när han anföll mig (vilket var Innan vi fick det bra samspelet, läs orsaken i inlägget du citerade) så skulle det inte gått väl. En hingst som attackerar skall markeras mot. Det ska inte gullas.
Men det förutsätter att du vet vad du gör när du korrigerar en attack. Annars blir det en strid och inte en tillsägning och det kan bli mycket farligt.


Men jag förutsätter att du inte har vardaglig ägar- och hanteringsvana från hingstar och kan därför inte jämföra med hur det är att ha hingst eftersom du utgår ifrån ett sto.

Pinsamt!

Man ska aldrig slå en häst! Det är att sparka på en som ligger enligt mig! Dom har inte valt att vara hos oss, därför är vi dom skyldiga att behandla dom med respekt och värdighet = Man får det tillbaka x 1000!

Jag har aldrig slagit min häst, hon har på sin höjd blivit "knuffad" om hon har gått emot mig eller en liten knäpp på mulen vid de 3 ggr hon har bitit mig. (Rött sto med mycket egen vilja klart hon måste få testa gränserna )

Min häst är mitt barn och vem slår sina barn?

Hon är OTROLIGT lydig, trevlig & social, positiv till arbete, självsäker, kelen, nästan helt trafiksäker (3 år under inridning) och mycket mycket modig & nyfiken! Allt tack vare vårt fina samspel utan våld, men med mig som en trygg, rättvis och tydlig ledare!

 

[Solis]

Sv: Nu har det hänt, som inte skulle hända . Hjälp !

Jag undrar om det verkligen hjälper att vara "glad och älska" sin hingst om han går till attack. Man kanske inte ens kommer fram till hagen och kan släppa ut honom där då. Men du har kanske större erfarenhet av attackerande hingstar än vad jag har. Det fåtal hingstar jag har skött har varit väldigt snälla och inte haft en tendens åt det hållet, tack och lov.

 

[Cornelia]

Sv: Nu har det hänt, som inte skulle hända . Hjälp !

Jag tror inte riktigt att du menar allvar med det du skriver här?! Jag undrar också hur mycket hingstvana du har ...

Jag har både ston och hingstar, och hanteringen är väsensskild. Även om en hingst kan vara hur trevlig som helst är det trots allt en hingst som har fokus på ston, fokus på andra hästar som kan utgöra ett hot och på hela omvärlden på ett annat sätt än vad ston och valacker har. De har helt enkelt en hormonbild som är fokuserad på att vakta ston och göra nya hästar.

En attack från en hingst går blixtsnabbt och kan komma på ett ögonblick om man inte har uppmärksammat signalerna innan. När den reser sig mot dig och sparkar med frambenen är det inte läge att prata lugnande eller knuffas, då är det ett rejält åthutande som gäller, annars är du snabbt körd.

Se hur hingstarna gör mot varandra om de får gå tillsammans; de använder inte små knuffar eller milda tillsägelser .... Där är det hovar och tänder som gäller!

 

[bitingboxfish]

Sv: Nu har det hänt, som inte skulle hända . Hjälp !

Jag undrar om det verkligen hjälper att vara "glad och älska" sin hingst om han går till attack. Man kanske inte ens kommer fram till hagen och kan släppa ut honom där då. Men du har kanske större erfarenhet av attackerande hingstar än vad jag har. Det fåtal hingstar jag har skött har varit väldigt snälla och inte haft en tendens åt det hållet, tack och lov.

Jag har också träffat flest stabila hingstar, och de har alla gånger varit en följd av bra uppfostran redan från unga år.
Jag har också träffat hingstar som inte har haft samma tur. En del som haft riktig otur. Jag är glad att jag inte blev satt på den prövningen innan jag var mogen!! För då vet jag precis vad jag hade gjort. Jag hade blivit rädd eller arg, och jag hade tagit till precis vad jag då kunde hitta på för att visa honom hur JAG ville ha det. Jag hade inte haft en tanke på att se honom som individ, och förstå anledningarna till varför han gör som han gör. Jag hade INTE svalt stoltheten och accepterat mina tillkortakommanden i känsla, kunskap och i min uppenbara avsaknad av alla kvaliteter som en potentiell ledare. Jag hade antagligen startat en fysisk kamp som hade slutat med att det blivit mos av mig eftersom jag innerst inne älskar djur och aldrig hade kunnat fullfölja mitt slagsmål så långt som till misshandel. Möjligheterna till att stiga i hingstens ögon hade varit borta, och han hade fått rätt i det han med sitt utfall frågade sig och mig.

Ja, det hjälper att svälja irritationen och älska honom för den han är. Punkt. Separera attacken från det, och acceptera varför den kom och lägg ner tiden det tar att fixa DET! På köpet blir du ännu visare, både vad det gäller dig själv och hästen!
Om han inte ens kan ledas ut i hagen någorlunda säkert, så framhåller jag fortfarande att det är totalt livsfarligt och helt förkastligt mot honom att starta upp tillrättavisningar i form av 'kok stryk', 'veta hut' etc. Förstår du vad jag menar med skillnaden i förhållningssätt? Att det är en fråga om ödmjukhet i hur du ser på och talar om din häst? Jag kan bara försäkra dig om att det har all betydelse i världen för hästen. Själv måste du anamma det och uppleva det för att hålla med mig.

För TS så har det säkert kommit en hel del välkomna råd i olika erfarenhetsgrad, det är bara för henne att bedöma vilka som passar hennes erfarenhetsnivå, och välja av dem.

Kram, Annika

 

[bitingboxfish]

Sv: Nu har det hänt, som inte skulle hända . Hjälp !

Pinsamt!

Man ska aldrig slå en häst! Det är att sparka på en som ligger enligt mig! Dom har inte valt att vara hos oss, därför är vi dom skyldiga att behandla dom med respekt och värdighet = Man får det tillbaka x 1000!

Jag har aldrig slagit min häst, hon har på sin höjd blivit "knuffad" om hon har gått emot mig eller en liten knäpp på mulen vid de 3 ggr hon har bitit mig. (Rött sto med mycket egen vilja klart hon måste få testa gränserna )

Min häst är mitt barn och vem slår sina barn?

Hon är OTROLIGT lydig, trevlig & social, positiv till arbete, självsäker, kelen, nästan helt trafiksäker (3 år under inridning) och mycket mycket modig & nyfiken! Allt tack vare vårt fina samspel utan våld, men med mig som en trygg, rättvis och tydlig ledare!

Lär mer hela tiden och umgås med så många olika hästar du bara kan, uppskatta vad de 'svåra' lär dig-behåll din ödmjukhet så är du säkert en av dem som verkligen klarar ett hingstutfall med bravur-både i hans och andras ögon!
Fundera över en sak bara, ÄR hästen ett barn? En människa?

Kram, Annika