En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida DEL 7

Status
Stängd för vidare inlägg.
Tack så mycket @lil-sis och @em-pirre för att ni delar med er. Och @malumbub - Jag delar verkligen dina känslor. Både känslorna att känna sig otillräcklig, och att man nog skulle ångra sig hela livet om man inte försökte allt som gick.

Hade ett underbart och långt prat med sambon nu i kväll. Vi vill båda så himla mycket, vi längtar. Må hända det kanske inte blir som vi önskat, men vi ska banne mig försöka. Nu ska jag göra mitt allra bästa för att tappa så mycket som möjligt inför gun-besök igen den 29:e.
 
Åh så jag håller tummarna för alla här inne!

Läser en hel del men har inte orken att skriva, tänkte dock komma med en liten update.

Var ju hos Gun i slutet av Juli, hon tyckte att eftersom jag har mens (har haft...) skulle vi försöka på egen hand fram till årsskiftet. Blev ju diagnostiserad med PCO, vilket jag någonstans redan visste, konstigt nog.

Nu har jag inte haft mens sedan typ sista juli och ledsnade på att vänta när jag uppenbart inte har äl, bokade en tid 29/10 hos samma Gun så får vi se vad hon säger. Tror däremot jag lyckades klämma fram ett ägg för några dagar sedan (låter som man är en höna haha!). Hade sjukt ömma bröst, slemmiga flytningar (mobilen ville skriva flyktingar hahaha!!) och positiva äl -test, dagarna efter blev strecket svagare och svagare. Fick sådan sjuk mensvärk dagen efter positivt ägglossningstest som gick över jättefort och ännu har ingen mens dykt upp eller mensvärk heller för den delen. Kanske att det var äl om jag hade tur och värken var att ägget släppte eller något? No idea, förmodligen önsketänkande men ändå.

On top of hela reproduktionsgrejen så är jag sjukt ledsen. Min mamma har fått en tråkig diagnos, systemisk skleros, och jag har svårt att hantera det här med att hon mår så dåligt. Mår dessutom ytterst dåligt på jobbet just nu. Allt är på topp liksom.
 
Åh så jag håller tummarna för alla här inne!

Läser en hel del men har inte orken att skriva, tänkte dock komma med en liten update.

Var ju hos Gun i slutet av Juli, hon tyckte att eftersom jag har mens (har haft...) skulle vi försöka på egen hand fram till årsskiftet. Blev ju diagnostiserad med PCO, vilket jag någonstans redan visste, konstigt nog.

Nu har jag inte haft mens sedan typ sista juli och ledsnade på att vänta när jag uppenbart inte har äl, bokade en tid 29/10 hos samma Gun så får vi se vad hon säger. Tror däremot jag lyckades klämma fram ett ägg för några dagar sedan (låter som man är en höna haha!). Hade sjukt ömma bröst, slemmiga flytningar (mobilen ville skriva flyktingar hahaha!!) och positiva äl -test, dagarna efter blev strecket svagare och svagare. Fick sådan sjuk mensvärk dagen efter positivt ägglossningstest som gick över jättefort och ännu har ingen mens dykt upp eller mensvärk heller för den delen. Kanske att det var äl om jag hade tur och värken var att ägget släppte eller något? No idea, förmodligen önsketänkande men ändå.

On top of hela reproduktionsgrejen så är jag sjukt ledsen. Min mamma har fått en tråkig diagnos, systemisk skleros, och jag har svårt att hantera det här med att hon mår så dåligt. Mår dessutom ytterst dåligt på jobbet just nu. Allt är på topp liksom.

Det låter som du hade ägglossning!

Jag får ont ungefär 24h innan ägget släpper och precis innan det släpper gör det mer ont i ett par timmar tills jag nästan känner hur blåsan spricker.
 
Det är nära nu!

:nailbiting:

Gissa om det gör ont nu när jag sett hur det såg ut :rofl: Har ju inte riktigt vågat lita på att jag har känt det jag har känt.

Träffade chefsöverläkaren idag och han skrattade när jag sade att jag tryckt ut en orgalutran i luften :p Har tre kvar (inkl den jag tar idag) och behöver kanske inte fler, kan ju bli pregnyl redan på onsdag kväll. :eek:

Du ska väl testa snart?!
 
:nailbiting:

Gissa om det gör ont nu när jag sett hur det såg ut :rofl: Har ju inte riktigt vågat lita på att jag har känt det jag har känt.

Träffade chefsöverläkaren idag och han skrattade när jag sade att jag tryckt ut en orgalutran i luften :p Har tre kvar (inkl den jag tar idag) och behöver kanske inte fler, kan ju bli pregnyl redan på onsdag kväll. :eek:

Du ska väl testa snart?!
Torsdag. ... vill inte!
 
Tack så mycket @lil-sis och @em-pirre för att ni delar med er. Och @malumbub - Jag delar verkligen dina känslor. Både känslorna att känna sig otillräcklig, och att man nog skulle ångra sig hela livet om man inte försökte allt som gick.

Hade ett underbart och långt prat med sambon nu i kväll. Vi vill båda så himla mycket, vi längtar. Må hända det kanske inte blir som vi önskat, men vi ska banne mig försöka. Nu ska jag göra mitt allra bästa för att tappa så mycket som möjligt inför gun-besök igen den 29:e.

Idag är det trängre i min mage men jag mår fortfarande _bra_. Inga konstiga humörsvängningar, ingen huvudvärk, ingen yrsel osv. Men det hade jag inte förväntat mig heller, min kropp verkar ju gilla hormontillskott!

Jag har sagt att vi kör de tre försöken landstinget betalar, blir det inget barn av det får det vara sen. Då har jag försökt ordentligt och kan nog acceptera läget (är ganska bra på det).
 
Alltså hur spännande är det inte för er nu @lil-sis och @em-pirre ! Håller alla tummar för er båda!

Hoppas du har rätt lil-sis! Sen kanske min Karl har dåliga spermier, jag har något annat vajsing någonstans, men jag hoppas så innerligt!
 
Hur länge ska man stå ut med blödningar innan man söker hjälp hos Gun? Är så rädd att bara bli avfärdad med att "allt är normalt och kan ta tid".
Rejäla blodiga flytningar, för att försöka beskriva. Och när man läser på nätet så är det enda jag hittar att anovulatoriska blödningar kan hålla på i veckor, men det står inte hur många eller när man ska söka hjälp.
Går ju inte att försöka igen om jag fortsätter blöda ju :arghh:
 
Hur länge ska man stå ut med blödningar innan man söker hjälp hos Gun? Är så rädd att bara bli avfärdad med att "allt är normalt och kan ta tid".
Rejäla blodiga flytningar, för att försöka beskriva. Och när man läser på nätet så är det enda jag hittar att anovulatoriska blödningar kan hålla på i veckor, men det står inte hur många eller när man ska söka hjälp.
Går ju inte att försöka igen om jag fortsätter blöda ju :arghh:
Det går inte att ringa din Gun och fråga?
 
Hur länge ska man stå ut med blödningar innan man söker hjälp hos Gun? Är så rädd att bara bli avfärdad med att "allt är normalt och kan ta tid".
Rejäla blodiga flytningar, för att försöka beskriva. Och när man läser på nätet så är det enda jag hittar att anovulatoriska blödningar kan hålla på i veckor, men det står inte hur många eller när man ska söka hjälp.
Går ju inte att försöka igen om jag fortsätter blöda ju :arghh:

Tre veckor stod jag ut sedan fick jag provera fast hann sluta blöda innan eg.

Ring din Gun!
 
Pratade med Gunnar idag, och han sa att eftersom jag har ägglossning är det ingen mening med att stimulera utan han ska skriva remiss till IVF. 8-9 månaders väntetid. Till första besöket då förmodar jag.
Vet inte vad jag förväntade mig, att det inte skulle kännas så mycket alls tror jag, att det skulle vara ett odramatiskt konstaterande av faktum. Det var ju väntat som nästa steg, att få hjälp, det är något positivt. Jag känner mig mest tom. Och gråtfärdig, fast jag vet inte riktigt varför.
 
Pratade med Gunnar idag, och han sa att eftersom jag har ägglossning är det ingen mening med att stimulera utan han ska skriva remiss till IVF. 8-9 månaders väntetid. Till första besöket då förmodar jag.
Vet inte vad jag förväntade mig, att det inte skulle kännas så mycket alls tror jag, att det skulle vara ett odramatiskt konstaterande av faktum. Det var ju väntat som nästa steg, att få hjälp, det är något positivt. Jag känner mig mest tom. Och gråtfärdig, fast jag vet inte riktigt varför.

Men du! Då klarar de inte vårdgarantin och du kan söka dig privat direkt.
 
För att @em-pirre ska slippa skapa en ny tråd så gör jag det grovjobbet den här gången. Tycker den gamla börjar bli väldigt lång. Så om någon lurat i vassen och inte vågat hoppa in pga att ni inte orkat läsa hela den gamla tråden - välkomna! Och jag hoppas vi får fortsättningen på de cliff-hangers som fanns i förra tråden med tidiga plus och IVF-behandlingar.

Hoppar in i tråden, hoppas att det är okej :)

Jag slutade med mina p-piller i maj och fick mensen som beräknat i slutet av månaden. Har väl försökt pricka in ägglossning sedan dess, dock inte med stickor utan endast via p-tracker appen men har fortfarande inte lyckats bli gravid :(

Hur länge ska man vänta tro innan påbörja utredning? Jag är 25 år och har regelbunden mens och vad jag tror är ägglossning, har dock aldrig haft någon direkt smärta som vissa får när ägget ska släppa.

Jag trodde inte att det skulle vara så här svårt att lyckas få till det och man blir ju orolig att det ska vara något fel...
 
Sitter här och läser om ivf och får nästan panik. Jag vill så gärna slippa. Det är liksom inte direkt som man tänkte att det skulle gå till. Mediciner, sprayer, sprutor. Sterilt.

Jag vill inte det. Samtidigt som jag är så less på att månaderna tickar på, att inget händer. Jag känner mig liksom oförmögen som kvinna.. Hopplösheten när mensen kommer varenda_jävla_gång.

Men när jag läser på om processen vid IVF känner jag bara hur rädd jag är att det liksom ska döda av romantiken i att göra ett barn tillsammans. Snälla jävla kropp bara bli gravid någon jävla gång.

Men det är väl mitt eget fel som inte slappnar aaaaav. Folk på after work med jobbet satt och pratade om hur många de hört om som blivit gravida just när de skulle adoptera osv, för att de slappnade aaaaav. Ville säga till dem att det är bullshit. Men jag upprätthåller en slags fasad om att vi inte har barn pga vi inte önskar några. Så kunde inte ge mig in i diskussionen.

Jag känner liksom sorg idag, sorg över att eventuellt gå miste av att liksom skapa liv The ord fashioned way. Som en slags romantisk handling tillsammans.

Inte i en petriskål.

Jag har egentligen inte i tråden att göra, men går in och läser ibland för att påminna mej om hur det var och att man inte ska ta saker för givna...

Vi har nämligen en dotter på 9 år, men det var en låååång väg dit , det tog 7 år, vi gjorde 5 IVF och 5 FET, totalt 9 äggåterföringar, dottern blev till vid 7:e äggåterföringen. Råkade ut för en massa på vägen, överstimulering, ma osv.

Att jag valde att citera just dig var nog för skräcken att ivf ska ta död på romantiken. Vi tyckte var värre INNAN vi hamnade i ivf-svängen, när man fortfarande hoppades, när man var "tvungen" att ha samlag på rätt dagar osv. När vi kom så långt som till ivf så började vi skilja på det, sex hade vi för att det var trevligt och barn gjorde vi på klinik typ. Genom att skilja på det så blev inte ivf så laddad och samlivet blev också bättre. Vi hade gärna haft mer än ett barn, men när frysförsöken efter dottern föddes inte lyckades så valde vi att lägga ner det. Vi är så oändligt tacksamma att ha fått en underbar tjej.
 
Hoppar in i tråden, hoppas att det är okej :)

Jag slutade med mina p-piller i maj och fick mensen som beräknat i slutet av månaden. Har väl försökt pricka in ägglossning sedan dess, dock inte med stickor utan endast via p-tracker appen men har fortfarande inte lyckats bli gravid :(

Hur länge ska man vänta tro innan påbörja utredning? Jag är 25 år och har regelbunden mens och vad jag tror är ägglossning, har dock aldrig haft någon direkt smärta som vissa får när ägget ska släppa.

Jag trodde inte att det skulle vara så här svårt att lyckas få till det och man blir ju orolig att det ska vara något fel...
Du kan gott vänta en stund till. Om du är orolig kan du ju testa stickor.
 
Men du! Då klarar de inte vårdgarantin och du kan söka dig privat direkt.
Tack för uppmuntran! Vi hoppas att det ska gå att få komma någon annan stans snabbare. Gunnar är inte insatt i den biten eftersom han är en Prunnar(?) men gav mig några tips, så vi får göra lite efterforskningar. Och vänta på svar på remissen antar jag, så att vi får veta lite mer.
 
Hur länge ska man vänta tro innan påbörja utredning? Jag är 25 år och har regelbunden mens och vad jag tror är ägglossning, har dock aldrig haft någon direkt smärta som vissa får när ägget ska släppa.

Jag trodde inte att det skulle vara så här svårt att lyckas få till det och man blir ju orolig att det ska vara något fel...
Jag har aldrig haft ÄL-smärta, inte ens när jag testat med stickor så jag vet när jag faktiskt har ÄL.
Helt normalt det med ;)
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Gravid - 1år Välkomna till tråd 13 Här samlas alla som vill prata om hur det är att försöka få till barn! Oavsett om det är med stork, DHL...
66 67 68
Svar
1 359
· Visningar
182 688
Senast: Wenniz
·
  • Låst
Gravid - 1år Välkomna till tråd 12! Här samlas alla som vill prata om hur det är att försöka få till barn! Oavsett om det är med stork, DHL...
99 100 101
Svar
2 010
· Visningar
226 305
Senast: Miks
·
  • Låst
Gravid - 1år Ny tråd! Håller tummarna för många plus i denna tråd! Mvh Miks
98 99 100
Svar
1 991
· Visningar
190 351
Senast: Miks
·
  • Låst
Övr. Barn Nu kör vi en ny tråd där vi hoppas på att inte så många fastnar utan får flytta över till föräldrartrådar istället :love: Mvh Miks
98 99 100
Svar
1 983
· Visningar
170 150
Senast: moster
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp