Bukefalos 28 år!

Ytter underskänkel - tabu eller verktyg

Status
Stängd för vidare inlägg.
Sv: Ytterskänkel - tabu eller verktyg?

[
QUOTE=Susan;12777767]det var länge sedan jag läste Bents bok men hjälpgivningen är väldigt förenklad

Öppna = håll tillbaks inner axel ----> vilket får ryttaren att kollapsa i innersidan ----->
Redan här spricker detta för mig för man ska ju givetvis föra tillbaka sin inre axel utan att vika sig/kllapsa i inner sida. En sak som också lät konstigt är detta:
att hästen inte är rak syns på att öronen och ibland hela huvudet pekar innåt
Hästen ska ju inte vara rak i öppnan utan böjd. Är öronen på olika höjd är inte böjningen korrekt, men det är en annan sak. Rak häst= ingen öppna.
 
Sv: Ytterskänkel - tabu eller verktyg?

Syftar på Eva Jälmbrant.
Som bör vara "modern" till den ridning Kookaburra tänker på även om det finns fler som följer ungefär samma, och E´s elever då såklart. Upplever ganska stor skillnad i utbildningsgången. Inte i mål, men det är ju å andra sidan inte så stora skillnader i mål mellan olika ridstilar heller.

Intressant att läsa din översättning av sitshjälperna! :idea: Deras praktiska inverkan alltså.
Det där ser jag som en av riskerna med att man (vilket man ändå givetvis bör ha för nybörjare) förenklar och strukturerar upp hjälperna. Gör man som du förutspråkat i något annat inlägg och lyssnar på hästen (och klarar av att utbilda det... vilket väl iofs inte är någon garanti..) så hamnar man inte i samma situation. Kusen "talar om" att ger du den där hjälpen så gör jag såhär, så länge vi inte mekaniskt ändrat hästens naturliga svar, antingen utnyttjar man svaren eller försöker modellera till sina egna med mer eller mindre lyckat resultat! ;)

Det du skriver om sladdande bakdel vs. sits så är det som jag uppfattat det EN av anledningarna till att man inte lägger till ytterskänkel. För antingen är det man själv som ryttare som gett fel inverkan, böjningen som inte var bra (å andra sidan kan ju hästen välja att gå ur böjningen om det blir för jobbigt - och precis som du också skrivit tidigare så kan man då be hästen "gå in" i böjningen igen för att träna upp styrkan men till en viss gräns kommer man inte kunna gå emot vad hästen säger till utan att riskera överanstränging) eller - det som var diskussionen här, så orkar den inte helt enkelt bära i den böjningsgrad och tvärningsgrad man bad om. Man kan såklart be igen med sitsen också men på något vis skulle man oavsett behöva förtydliga när hästen säger att den inte orkar mer.
 
Sv: Ytterskänkel - tabu eller verktyg?

Ja jag förstår att det spricker. Detta skriver jag utan att mena något som hellst illa, bara att ju mer förnkelat ett ridsystem är - ju mer missar man

Det blir lite som att slå i en spik med en slägga

Jag man skall ju föra tillbaka sin inre axel utan att vika sigi midjan de facto så är att vika sig i midjan legio. Dvs det antal ryttare som gör det är oräkneliga. och man ser det tom hos bent i hans Bok.


Att det andra lät konstigt är också det beroende på vad man menar med rak.

och igen alltså jag vill inte vara otrevlig men det finns en stor kunskapslucka här hos en del alternativare

Alla lägger så olika inenbörd i hästtermer så jag tycker det är bättre att diskutera utifrån biomekanik för det är ändå något som går att mäta, och i och med att termerna är strikt deffinierade så kan man säkerställa att alla pratar om samma sak.

Åtminstonde de som tar sig tid att sätta sig in i termerna

med rak hsät kan man mena att man rider rakt fram och itne på böjt spår, eller en hsät format efter ett tänkt böjt spår. dvs din deffintion

man kan mena rak i meningen liksdift musklad

och man kan mena rak i meningen balans dvs tuyngdpunkten är i mitten av massan och iten förskuten åt något håll

den korrekta biomekaniska termen här är jämnvikt eller balans

och det är det jag pratar om

I Lycy Rees bok Naturlig ridning beskriver hon det som det tillstånd när den klassiska Dressyrhästen är likt en boll som lätt går att rulla i önskad riktning.

Det inenbär att man med bibehållen takt kan gå ur olika rörelser som är tvärtom dvs gå från vä öppna via rak häst till höger öppna utan att "darra på manschetten"


det som gör öronen är på samma höjd är att huvudet hänger rakt ned - hoppas jag vi är överens om.

och då kommer den där sången fast jag börjar framifrån

The skull is connected to the atlas ( första halskotan)
the atlas is connected to the axis (andra)
The axis is connected to the C3 (tredje halskotan

.........

C4 is connected to the C7
och här kommer det....

C7 is connected to the T1 ( nu är vi på övergånegn mellan hals och bröstkorg och det fortsätter på samma sätt

Nu är det såhär

Att du sitter ungefär mitt ovanför T12
Du har visserligen
12 leder/övergångar framför dig, men eftersom rörligheten är så liten i dessa leder övergångar så gör du något mer än minimalt där vid T12 så påverkar de hela vägen upp i skallen och kommer att avslöja sig på öronens höjd

Western ryttare brukar få lära sig kroppskontroll genom att sitta på en tunna typ oljefat upphäng i fyrra snören på så sätt att sitter du inte på mitten på denna tunna så kommer den börja rulla åt det håll som du har för mycket vikt - du komamr alltså inte kunna sitta kvar avslappnat

Detta för at bröstkorgen på en häst är upphängd mellan frambenen på precis samma sätt :idea:

Lyckas du inte hålla din tyngdpunkt på mitten på hästen så kommer dess bröstkorg rulla åt sidan - OCH VAD HÄNDER DÅ :eek:

-------------> JO vikten förskjuts mellan frambenen så du tappar att ens vara i närheten av jämnvikt. Du kommer aldrig att ens få vara i närheten av upplevelsen av att rulla din häst som en kula i valfri riktning :cry:

Vad jag då alltså menar med rak är att kunna behålla jämnvikten mellan respektive benpar. Jag har beskrivit hur det förhålelr sig fram

bak handlar det om att släppa upp den bäckenhalva som hästen av naturen håller längre ned

Det här är den "rakhet" som skapar takt i meningen kadens och är den där och hästen är avspänd - är det ett kvitto på att den är i balans dvs jämnvikt

Oavsett ridstil vill vi ju att hästen skall vara i balans???


Jag gick på hårt sist men jag blir så frustrerad på alla förklaraingsmodeller som är grundade på åsikter och inte på mätbara fakta

jämnvikt går att mäta - och det går att uppleva = bollen helt utan motstånd - eftersom hästen är i stånd att utföra det vi ber om - för den är i balans

Den vetenskapliga beskrivningen på jämnvikt under rörelse är att hela hästen rör sig i rörelseriktningen med samma hastighet

det gör inte en framtung häst - den får "springa i fatt sig själv"

och en häst som skjuter ut bogen - "får srpinga ifatt sin ena skenande framben som ramlar åt sidan"
 
Sv: Ytterskänkel - tabu eller verktyg?

Intressant att läsa din översättning av sitshjälperna! :idea: Deras praktiska inverkan alltså.
Det där ser jag som en av riskerna med att man (vilket man ändå givetvis bör ha för nybörjare) förenklar och strukturerar upp hjälperna. Gör man som du förutspråkat i något annat inlägg och lyssnar på hästen (och klarar av att utbilda det... vilket väl iofs inte är någon garanti..) så hamnar man inte i samma situation. Kusen "talar om" att ger du den där hjälpen så gör jag såhär, så länge vi inte mekaniskt ändrat hästens naturliga svar, antingen utnyttjar man svaren eller försöker modellera till sina egna med mer eller mindre lyckat resultat! ;)

men hallelulja Totola jag är rörd ut i tåspetsarna :bow::bow::bow:
 
Sv: Ytterskänkel - tabu eller verktyg?

Det du skriver om sladdande bakdel vs. sits så är det som jag uppfattat det EN av anledningarna till att man inte lägger till ytterskänkel. För antingen är det man själv som ryttare som gett fel inverkan, böjningen som inte var bra YES YES YES
(å andra sidan kan ju hästen välja att gå ur böjningen om det blir för jobbigt - och precis som du också skrivit tidigare så kan man då be hästen "gå in" i böjningen igen JA om hästen slinker ur (vilketberor på att ma låtit den rubba ens ram - så kan man peta in den igen för att träna upp styrkan men till en viss gräns kommer man inte kunna gå emot vad hästen säger till utan att riskera överanstränging man måste ju ha en gruskänlsa för är det jag som iten lyckas behålla min ram - dvs sitter svagheten hos mig som ryttar - vilket ä troligt om man inte rider unghäst eller orkar hästen inte eller - det som var diskussionen här, så orkar den inte helt enkelt bära i den böjningsgrad och tvärningsgrad man bad om. Man kan såklart be igen med sitsen också men på något vis skulle man oavsett behöva förtydliga när hästen säger att den inte orkar mer.

Jag tycker rent generellt att man bör lägag upp sina pass så att man "ställer in hästen fräsch i stallet igen" En gammal Horsemanship devis då horsemanship var kopplat till sportmanship.

Så, man skall inte hamna i den situationen att hästen bara inte orkar mer
Då har man tragglat för mycket

konsten att träna häst är ju att tänja gränsen - men aldrig gå över den

jag fattar sällan vad du skriver - eller hur du tänker - men detta var glasklart :laugh:

jag är inte så insatt i E jag läste i en artikel att hon ansåg att det var korrekt när hästens underhals var rakt uppåt dvs hästen tänker bakåt med nacken

och det rimmar illa med både den klassiska devisen Calm straight ( enligt min beskrivning ovan) och forward dvs en nacke som tänker framåt

Det finns också en biomekanisk orsakt till att halsen måste tänka framåt.
Utan detta kan hästen inte jobba dynaiskt med sina antagonister - utan går i konstant spänning

Vilket suns på det överilade rörelsemönstret - som också gjorde att jag lyfte blicken annorstädes

Hejja TOTOLA idag :banana:
 
Senast ändrad:
Sv: Ytterskänkel - tabu eller verktyg?

Hej!

Måste bara säja att jag älskar att läsa dina inlägg om biomekanik:-). Varje gång jag läser dina inlägg får jag lust att prova och testa. Du är grym på att motivera mej!!

Angående frågan om ytter skänkel (som detta handlade om egentligen) så har iaf jag ingen förbud på att använda den, men vi använder den för svängar och flytta, inte för att korrigera. Behövs något korrigeras är det jag som gör fel!

/ Lavinia, som ,som vanligt, red vilse idag igen:-)
 
Sv: Ytterskänkel - tabu eller verktyg?

Fanken kooki :love:

Nu har du fått igång mig. Fortsätter böga loss på skänkeln och dess delar

om sittbenen kontrollerar bäckenet, och överskänkeln håller hästen rak så den inte tippar på ett framben. Så....är underskänkelns roll i det klassiska systemet att skapa mer bakbensaktivitet

Jag vet att jacko använder uttrycket att skola hästen för skänklen dvs lära in vad den betyder.

Men har man aldrig använt skänkeln i meningen - gå fortare/mera framåt a la franskt maner, så kan hästen reagera naturligt = reflexmässigt på skänkeln som Totola har hajjat :laugh: :banana: :banana: :banana:

Underskänkeln inverkar på magmuskler. Om hästen är i rätt thållning och rak ( enligt min beskrivning tidigare) och man trycker på magmuskeln och hästen tycker "ouj" och drar ihop maguskeln lite extra så¨får det tillföljd att bakbenet åker uppåt framåt mer framåtgripande

:banana:

Synd att slösa bort en sådan reflex på att öka tempot, eller hålla in en bakdel, som man mycket bättre kan hålla reda på med sittbenet

säger jag :crazy:
 
Senast ändrad:
Sv: Ytterskänkel - tabu eller verktyg?

Peta med innerskänkel-reflexen utnyttjar ju faktiskt vissa inom AR till att be om böjning. *pet-pet* med innerskänkel vid behov för att få spänning i magmusklerna.
Om man har en ganska "ren" häst, alltså som vi enligt det här inte hunnit förvirra med hjälper än (vissa är förmodligen mindre "lätt-förstörda" än andra också) vare sig den egentligen är grön eller inte, då tycker jag ändå det märks ganska tydligt om det är ryttaren som vinglar till det eller om den inte orkar. För att ryttaren kommer få grymt svårt att öht sätta sig rätt och ge rätt signal om förutsättningarna (styrkan, böjningsgraden) inte finns där. Man får börja i någon ände liksom.
En av de saker jag tycker är bra med systemet är att det egentligen inte spelar någon roll om det är ryttaren eller hästen som sätter begränsningen, just i det här avseendet iaf. Ponera att du ber om en diagonalsluta. Ryttaren ber (med mer eller mindre korrekta/exakta signaler) först om lite böjning inåt och därifrån ska man ändra tyngdpunkten för att ändra riktning med bibehållen böjning. Får du inte till riktningen - då kommer du inte ens åt rätt håll, får du inte till helheten - då får man inte till rörelsen överhuvudtaget. Får man inte vara där och peta med ytterskänkeln så begränsar det också vad man som ryttare kan felkorrigera i det läget, vilket grovt förenklat innebär att antingen gör du rätt och får rätt rörelse eller så gör du fel och får inte alls det du var ute efter (och gränsfall däremellan). Blir det fel är det tränarens uppgift att genom tips och övningar förbättra förutsättningarna till nästa gång.
MEN sen kommer nästa scenario där ryttaren redan tränat upp den finkänsligheten en del och får fler och fler pusselbitar plats. Ryttaren känner att NU skulle hästen ha svarat genom att böja/tvära på den här nivån, istället går den i samma tvärning/böjning "som vanligt" fast man med sitsen bad om lite till, eller faller ur trots att ryttaren upplever bibehållen balans och egen position (iom att ryttaren som ursprungsläge ska vara väldigt tyst och fåordig i sina signaler blir det även lättare och lättare att avgöra den biten). Då är det större sannolikhet att hästen faktiskt sa till att nej, det är det här jag klarar av att ge. Men ryttaren gör egentligen inget annorlunda utan tar det hästen ger. (att försöka justera i sitsen till nästa gång om man misstänker att det var felet ser jag däremot som självklart, och att man ev. experimenterar att göra små ändringar under själva rörelsen om man inte fick rätt svar.)
 
Sv: Ytterskänkel - tabu eller verktyg?

KL*

Jag brukar göra liknelsen att man sitter på en böjlig gren eller nåt - typ en pilgren som kan böja sig åt sidorna...

Att man då med sin kropp måste göra det som krävs för att antingen rakrikta eller böja på det ena sättet eller det andra. Folk brukar fatta ganska snabbt när man visar (ställer sig över ett spö tex och visar hur man flyttar det i en öppna med överkropp och över och underskänkel).

För mig är det befängt att säga att man inte får använda sin ytterskänkel - det är ungefär som att säga att du får en bil att köra men du får inte använda pedalerna.

Du måste visa hästen hur han ska ställa sin kropp i de olika rörelserna - så länge du inte kräver mer samling än hästen klarar av (eller riden en oridbar häst på grund av skada) brukar den gladeligen ställa sig inom ramen och förstå vad du vill att den ska göra - och kanske bjuder den då på några steg utan att du behöver överdriva dina hjälper.

Det samma gäller när det handlar om att ta hästen i munnen - jag uppfattar att AR människor är väldigt rädda för att hålla i tyglarna. Men samma sak gäller där - hur kan du lära hästen att samla sig om den inte vet hur den ska göra det. Det där med att rida samlat på långa tyglar kommer efter att den lärt sig hur stor ramen är.
 
Sv: Ytterskänkel - tabu eller verktyg?

Det samma gäller när det handlar om att ta hästen i munnen - jag uppfattar att AR människor är väldigt rädda för att hålla i tyglarna. Men samma sak gäller där - hur kan du lära hästen att samla sig om den inte vet hur den ska göra det. Det där med att rida samlat på långa tyglar kommer efter att den lärt sig hur stor ramen är.

Det var ju lite det här Susan var inne på... Vissa knappar sitter där helt enkelt reflexmässigt. Nu kan det ju vara så att 1. ryttaren hittar inte knapparna av en eller annan orsak (eller väljer att inte använda sig av dom) eller 2. hästen har avlärts de naturliga reaktionerna och måste läras om. Och i båda fallen behöver man lära häst/ryttare vilket svar man vill ha. Själv tycker jag iaf att även om det är ryttarens fel att hästen inte svarar på sits-signalen så måste det ändå finnas en viss kommunikation (någon gång måste man få chans att lära sig utan att riskera sitt liv! :devil: och man får helt enkelt inse att det tar olika lång tid, tycker inte man ska beskylla varje ryttare för det heller eftersom tränarnivån inte är hög utifrån den aspekten). Start-stopp och viss styrning måste finnas ändå t ex.
Sen förstår jag som sagt (och är inget undantag) att man inte vill gå hela vägen fullt ut med allt eller inget - antingen gör jag rätt enbart utifrån sitsen/inlärda reaktioner eller så gör jag fel och får skylla mig själv. Det skulle bli grymt motigt väldigt länge då! :p Vi har trots allt hästarna för vårt nöjes skull och om man sätter en sån extrem begränsning skulle det inte bli kul nog för att motivera tiden/jobbet/pengarna/engagemanget.

Så i teorin håller jag med det Susan säger, i praktiken är det knappt genomförbart att köra stenhårt på den linjen och kräver mycket bra förutsättningar i form av ex. tränarmaterial (gäller att öht hitta någon först och främst om man måste vara kunnig nog att själv veta om denne är bra nog! :p ) man kommer alltid vilja ha vissa inlärda reflexer.
Under utbildningens gång blir man ju mer och mer skicklig på att märka vad som är bra, man måste få misslyckas för att lära sig och man måste få nöja sig med "bättre!" i massvis med steg innan man kanske till slut når upp till det perfekta. Så känner nog hästarna det också och det är ju lättare genomförbart om ryttaren är ödmjuk gentemot hästen vare sig det var ryttaren (vilket man inte alltid är medveten om pga egen nivå) eller hästen som gör fel.
Den här långa utläggningen var tänkt att försöka säga att -ja, så som du skriver gör nog alla(?) mer eller mindre, vare sig man försöker nyttja invanda reflexer eller inte.
 
Sv: Ytterskänkel - tabu eller verktyg?

Nu har vi glidit isär igen :cry:

Men tack för det du skrev för jag tror jag kom på vad som blir fel med mina slutor

och så kommer vi in på axels beskrivning av ytterskänkelns sidförande funktion, där jag bara ser det som en förstärkning av ramen - kroppen blri som en enhet där den sidförande skänkeln blir som en ( jagbrukar tänka att hela min yttersida är som en stör som i och med dess oflexibilitet i meninegn stabilitet "för" hästen sidvärts

mao "jag" sitter ihop på utsidan uppifrån och ned

den stora grejjen är tror jag att om jag skall be hsäten om en diagonalsluta ås är det något jag bygger upp i så månsga steg - läs förberedelser. Då jag tills lkillnad mot Bent har ett rörelseanalyserat ridsystem istället för ett förenklat

så jag måste chacka av en hel del innan jag kan be om en diagonalsluta

*tänker halsen framåt?
*är hästen rak?
*är hästen ställd i tänkt böjning/rörelseriktning?
* går den i jämnvikt?

Nu är hästen en boll. Nu går det att böja
*Nu går det att flytta in framdelen på diagonalen
*nu går det att låta vikten be om sidvärts
*nu går det att låta ytterskänkeln var grädde på moset i en sidvärtsrörelse

men i ovanstående hjälpgivning flyttade aldrig någon bakdel - den är per autoamti på plats på den linjen
 
Sv: Ytterskänkel - tabu eller verktyg?

Skillnaden är nog att jag har så många knappar på min instrumentpanel ( i jämförelse med den hjälpgivning jag beskrev tidgare)

Du skrev att det behövs bra tränare iofs.

Den som vann americas so you think you can dance förra året var en B Boy - dvs en självlärd breakdansare och oj vad han sopade mattan med alla de andra utbildade. ja han hade tagit några få lektioner - men framförallt var han hungrig

Du lär dig att cykla med trial och error och du kan lära dig det jag pratar om genom att vara systematisk läg fokus på dig själv och en djävla massa trial and error

jag är systematisk, lite tyskt grundlig...

För dryga 20 år sedan inhandlades en Sally swift och där luslästes hur man skulle hålla händerna och hur man skull klara att sitta ned i trav och hur man gjorde det i galopp lulästes i Müseler ett par år senare. Unt so veiter...

här har inget serverats utan jag har försökt förstå logiken i systemet. och det jag skriver är det jag kommit fram till - men givetvis inte hemma på kammaren utan ifrån mästarnas förklaringar
och givetvis av tränare också

men jag bara fått en pusselbit här och en där - inget har serverats mig

Visst ingen klarar sig utan tränare - men ingen klarar sig heller med "bara" tränare heller

jag känner ingen som kan förmedla ridning på ett "idrotts sätt" dvs med rörelse analys

Kyra har en väldans massa bra sådan toch hon förstår vitsen att "träna grundslag" mer än någon annan - men inte ens Kyra kan skapa en ny sig själv

Alla måste skapa sig själva

Jag förmedlar det jag har totat ihop, i det att jag läser biomekaniken parallellt

För jag tycker det inte ä någon vits om det inte kan förankras i vetenskap

Många riktiga tränare gör tvärtom

de snor valda delar av biomekaniken för att förklara sin åsikt eller sin ridstil :devil:

jag som ryttare använder biomekaniken för att förstå hur jag skall rida bättre :idea:
 
Senast ändrad:
Sv: Ytterskänkel - tabu eller verktyg?

Svar på första inlägget:
Det du beskriver är ju hur man förbereder, ja, och teoretiskt sett så är det så jag tänker också - är allt på plats krävs bara minimal tyngdpunktförskjutning för att hamna i diagonalslutan, iom att hästen redan är bra böjd/i balans.
Nu är det ju tyvärr så att det är SVÅRT att behålla denna böjning, kanske för att man inte får just dom sitspunkter som behövs serverade utan man faktiskt får testa sig fram. Inget är svårt när man kan men alla ska lära sig någon gång.
Sitter jag och övar på hemma skulle jag inte ens försöka med något som jag inte känner att jag "har" enligt checkarna du beskriver, men det är ju lätt att säga när man sitter hemma och tränar utan störningsmoment och kan lägga upp allt som man vill och tränarna i sin tur vill se det som givits i hemläxa! *känner bortförklaringsstämpeln i pannan* :rofl: (är ännu inte så bra på diagonalslutor utan övar på att få det där "flowet" där grunderna klaffar längre och längre stunder)
Det jag vill komma fram till iaf är att det du skriver ovan tror jag absolut att t ex E också har som kriterie innan en diagonalsluta, men man övar liksom även på det icke-perfekta (läs inte in för mycket i detta "man", för jag kan ha missuppfattat förklaringen bakom det just E tänkt) just FÖR ATT öva upp ryttarens känsla och ändå muskla hästen när man får in några lyckoträff-steg som stärker. Tack vare övningar som underlättar de där "lyckoträff"-stegen.
Visst kan man ha ytterskänkel som en signal, men då blir det ju inte lika givande i att få ryttaren öva upp sin känsla utan att riskera att lura sig själv att det funkar genom att lägga till extrahjälper som eg. inte ska behövas när det är rätt.

Håller med om att man måste skapa sig själv. Och att man KAN göra det, särskilt genom att lyssna på hästen och vara analyserande till sin natur. Tid och trial and error tar det som sagt oavsett.

Vilket får mig att tänka på det du skrev om "halsen rakt upp".
En annan tränare tyckte jag gav en hyfsat bra beskrivning på tanken (gällde alltså att inte fokusera på huvudet mer än som kvitto, fast det gäller även filosofin som helhet till viss del skulle jag påstå) om man korrigerar framifrån är det rätt stor risk att man får ett annat eller t o m fler fel istället. Hellre komma tillrätta med grunden vilket börjar bakifrån. Om hästen kompenserar i en jobbig övning med hals/huvud så är det ett tecken på att ok, det var inte 100%, kanske t o m dåligt beroende på helheten. Eller i andra situationer så var det ändå konstruktivt för att man kom åt bak - vilket är en början - tills man kommit åt helheten. Ett fel blev extra tydligt men hellre det än att skapa sig tre andra. Om jag gör mig förstådd nu! :p Och hellre ett fel, om än tydligt, än att aldrig testa något lite svårare/jobbigare än det hästen redan är bekväm i och ryttaren redan behärskar till så gott som 100%. (vet inte om vi ens pratar om samma sak men jag kände att jag ville kommentera det! ;) )
 
Senast ändrad:
Sv: Ytterskänkel - tabu eller verktyg?

Jag vill bara snabbt förtydliga - jag menar givetvis ytter UNDERSKÄNKEL med tillhörande sporre eller ej. :)
 
Sv: Ytterskänkel - tabu eller verktyg?

Jag vet att jacko använder uttrycket att skola hästen för skänklen dvs lära in vad den betyder.

Men har man aldrig använt skänkeln i meningen - gå fortare/mera framåt a la franskt maner, så kan hästen reagera naturligt = reflexmässigt på skänkeln som Totola har hajjat



Synd att slösa bort en sådan reflex på att öka tempot, eller hålla in en bakdel, som man mycket bättre kan hålla reda på med sittbenet

säger jag :crazy:

När jag använder uttrycket skola för skänkeln är det snott rakt av från min tränare, inget jag själv tänkt ut på något sätt. :o Vi gör ju olika resor, och jag har kanske i viss mån valt den lätta vägen ut - att hitta en tränare som jag tycker stimulerar min vetgirighet. Men jag hade nog aldrig haft ork att själv sätta mig in så som du gjort. :o Jag tror ärligt talat inte jag klarat av det. :laugh: Det jag lärt mig om ridning hittills har jag svårt att se att jag klarat av att lista ut på helt egen hand, eftersom jag inte tycker att alla delsteg är helt lätta att känna att de är rätt t ex. Men strunt samma, det var inte det jag skulle snöa in på... :laugh:

Med "skola för skänkel" (som är något jag absolut inte gjorde i början, i början balanserade jag "bara" om hästen) menar jag inte att använda skänkeln som framåtdrivande, utan att lära hästen skänkelns många olika betydelser. Jag försöker också rida hästen mestadels med "mittelpositur" eller vad man ska säga, men när hästen börjar vara grundskolad kan man få ut lite extra effekter mha av underskänkel. Några ex är sidförande, extra samlande, spänsthöjande, magmuskelsammandragande osv. Och man kanske inte ens behöver vara i med skänkeln, om allt annat är på plats - ibland kan det räcka med att "klappa katten" utanför hästkroppen.

Jag tror att det finns spännande verktyg i underskänkeln - att jag själv inte är riktigt "där" än, betyder ju inte att det inte "finns"?
 
Sv: Ytterskänkel - tabu eller verktyg?

Du frågade tidigare vart detta kom ifrån - och om det inte framgått så är det EJ som ber mig rida så. Jag kan inte säga var hon har fått det ifrån, men jag gissar att det går att läsa i böcker - för det har hon många :D Jag kan fråga :idea:

Fortsätter lite här...
Jag tror att meningen med att inte använda ytter underskänkeln (jag var otydlig när jag skapa tråden) är att det då syns mindre/blir svårt att tolka hästens svar på om jag sitter/gör rätt eller inte. Om jag anser att min häst är min läromästare så måste jag ju oxå vara öppen för vad hästen säger till mig. Om jag trycker på bakdelen med underskänkeln kanske jag får en rörelse som liknar det jag vill ha (det kan även bli hyffsat obalanserat oxå för allt annat stämmer ju inte om jag måste ta till underskänkeln) - men det blir inte ändå helt det jag vill ha, för jag lär mig inte att använda mitt säte - jag sitter inte ihop (lite så som susan beskriver). Hästen kanske gör som jag vill - men den gör det inte helt naturligt för att min kropp har format mig för övningen, den gör det för att jag ber den flytta undan bakdelen (lite förenklat beskrivet).

Om jag har koll på hästens ben och ber om vändning när hästen klarar av att göra en vändning, samtidigt som jag sitter rätt över hästen, behöver jag inte använda underskänkeln för att få med baken. Om jag klarar av att göra vändningar (eller skolor) utan underskänkel vet jag att jag är på rätt väg. Klarar jag inte av det så visar det sig i hästens "inkorrekta" rörelser och jag kan då korrigera mig själv genom att utläsa vad hästen säger till mig, så att jag ger hästen och mig bättre förutsättningar nästa gång jag gör övningen :)

Om jag tror mig ha gjort rätt men inte får hästen med mig ändå, brukar det oftast bero på att jag kräver för mycket böjning - detta känner jag genom att inner bak blir rakt i marken, och jag puttas över på utsidan. Då korrigerar jag mig själv genom att minska kraven, dvs böjning, och välja att göra det lite enklare för hästen. Oftast brukar det funka bättre.

Om hästen gör en mellandelsvändning istället för med bakbenen vända runt måste jag ha bättre koll på ytterbak och be om vändningen när det skjuter på.
osv...

Jag gillar att rida så för det lär mig massor om ridning - jag skulle kunna 'peta in' rumpan oxå - men det ger inte samma tjusning :)

Susan:Jag tycker din beskrivning av att göra yttersidan till en stabil och stark enhet var bra. Det är lite så jag måste göra för att säga till hästen vart jag har tänkt att gå :) Det är bra med ord ibland.
hela min yttersida är som en stör som i och med dess oflexibilitet i meninegn stabilitet "för" hästen sidvärts
 
Senast ändrad:
Sv: Ytterskänkel - tabu eller verktyg?

Jag kände att jag måste tillägga...

Senare kommer ytter underskänkel att användas i t ex skolgaloppen, som mer engagemang. EJ's hästar gör skolgalopp så snart ytter underskänkel används, så det går inte att fuska på hennes hästar :D
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Dressyr Jag undrar en del över HUR man ska göra. Vi byter galopp i språnget åt vårt lätta håll utan precison men åt vårt svåra håll blir det...
Svar
8
· Visningar
5 529
Träning Okej, jag provar göra en ridtråd, och är väldigt glad om den kan hållas 'rumsren'! =) Problemet är enkelt egentligen, den teoretiska...
3 4 5
Svar
98
· Visningar
6 537
Senast: ako
·
Western Förut så fanns det en tråd på g.gnägg (tror jag det var) ang westernridning och vi drog in på hur man gör ett stopp. Jag menade på...
2 3 4
Svar
70
· Visningar
5 889
Senast: Ticka
·
B
Ridning När man försöker skapa en "ny ridkonst" gnm att slänga skit på andra! Det skiljer knappt ngt mot den "klassiska" dressyren! Förklara ett...
2
Svar
39
· Visningar
3 917
Senast: Uddi
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp